Renskötare Anton Päiviö har en trogen följeslagare i hunden Benno.
När Anton Päiviö, 25, lämnar sin renvaktarstuga i Alvik är Benno med på noterna. Hans sjuårige fyrbente följeslagare hoppar smidigt upp på skoterdynan. Sedan åker de in i markerna för att se till renhjorden som är där på vinterbete.
Efter cirka 20 minuters på snöskotern stannar de till vid Bälingeträsket. Med kikaren söker han av bergen för att se om renarna är kvar där han senast såg dem.
– Det här är ju ett dagligt arbete. Är de lugna på samma plats försöker jag att inte störa dem i onödan. Då är det bättre att de får äta och ta det lugnt, säger han.
När han var liten och fick frågan vad han ville bli när han blev stor kunde han aldrig välja. Det blev därför alltid två svar, hockeyspelare och renskötare.
I dag har han sedan några år gjort sitt val.
– Nu tänker jag göra allt jag kan för att göra bästa möjliga jobb med renarna, säger han.
Samtalet glider in på Luleå Hockey och det visar sig att Anton Päiviö har björnkoll på allt som rör laget och vilka spelar som kan tänkas ingå i truppen.
Renskötare Anton Päiviö har fått ställa upp sin renvaktarstuga i Alvik. Det har bland annat byaåldermannen Birger Nilsson varit behjälplig med.
– Jag är väldigt intresserad och följer silly season. Jag spelade ju själv hockey fram till att jag var 21 år men jag insåg att det inte skulle gå att kombinera med livet som renskötare. Men hockeyn är fortfarande ett stort intresse även om jag själv inte spelar, säger han.
Innan han fortsätter färden in i betesområdet tar han en lov runt markerna. Tack vare rikligt med nysnö går det förhållandevis lätt att se om flocken har splittrats upp.
– När vi säger att vi kollar kanterna är det just det här som vi gör. Det gäller att ha koll, säger han.
Vid ett ställe har en grupp renar passerat vägen vilket gör att de är på fel sida om avgränsningen.
– Jag måste ta en tur in för att kontrollera, säger han.
Sjuårige Benno är en hejare på att valla ren. Han är också en mycket god kamrat under vintermånaderna när Anton Päiviö bor vid kusten för att se till sina renar.
Benno som är en mästare i att hålla sig kvar på skoterdynan får nu se sig besegrad av en hög plogvall. Men lika snabbt som han ramlade av lika fort är han tillbaka bakom Anton.
När de återvänder till vägen har de fått jobbet gjort. Ett 30-tal renar hade passerat men nu var de tack vare Anton och Bennos jobb tillbaka på rätt sida där flocken ska vara.
– Hade jag inte hittat alla innan mörkret, då hade jag inte fått sova på natten. Gud vet hur långt de hade hunnit fara då, säger han.
Och det är med den arbetsinsatsen han går in med. Målmedvetet och med mycket energi.
När Anton Päviö flyttade sina renar till sommarbetet i Vaisaluokta så konstaterade han att han hade fått med sig samtliga renar utom en (som hade blivit ihjälkörd).
Birger Nilsson som är byaålderman i Alvik har vistats en hel del i Vaisaluokta där Anton Päiviö och flera andra från Sirkkas sameby har sitt sommarviste. Birger Nilsson säger att han sedan tidigare vet var Anton och flera andra som han känner lägger ribban när det gäller renskötsel.
– De är kunniga och ansvarsfulla. Bra folk, säger Nilsson.
Det var också han som såg till att Anton Päiviö kunde få ställa upp sin renvaktarstuga på den mark som han rår om.
– Anton brinner för det han gör. Han vill förvalta och utveckla det. Det skiljer honom inte från andra unga män med driv. Så självklart ska han få möjligheten att arbeta med det han vill, säger Nilsson.
En korp passerar förbi. Men den har inte fått så mycket att kalasa på den här vintern. När Anton Päviö flyttade sina renar till sommarbetet i Vaisaluokta så konstaterade han att han hade fått med sig samtliga renar utom en (som hade blivit ihjälkörd).
Han har också kunnat se vilken arbetsinsats som Anton går in med. En förutsättning att det ska gå att kombinera rennäring med till exempel jakten är att renarna släpps på vinterbete först när älgjakten är helt över.
– Jag känner ju Anton och vet att han gör sitt absolut yttersta i alla lägen. Vi har väl haft andra erfarenheter där ägarna till renarna bara har lämnat kvar djuren och helt sonika har struntat i att samla in och hämta upp renarna trots att vi har ringt dit. Är det fullt i ren i markerna när älgjakten börjar, ja då är ju jakten mer eller mindre förstörd, säger Nilsson.
Vad är det som lockar med det här livet?
– Det är ju att jobba med djur framför allt. Jag älskar djur. Sedan tycker jag också att renköttet är det bästa köttet. Och friheten att få vara ute varje dag betyder också mycket. Och att vara sin egen chef.
En kikare är ett bra hjälpmedel när man vill ha koll renarna.
Berätta hur en vardag ser ut för dig under vintern?
– Jag försöker hålla kolla på renarna så att jag har en intakt flock när det är dags att flytta till sommarbetet.
Vad är det som gör att det har fungerat så bra för dig i Alvik?
– Alla som jag har träffat på är trevliga. Jag har inte mött en enda som har varit negativ.
Det har varit ett bra bemötande?
– Ja jävligt bra. Det måste jag säga. Det är som att det är mer bybor här. Folk har som mer förståelse för det jag håller på med.