Jag är inte intresserad av dina känslor - har du några argument?

8 oktober 2016 09:00

”Och som ni alla vet är jorden rund.”

En elev längst bak i klassen räcker upp handen.

”Det är din åsikt.”

Situationen i klassrummet är påhittad, men om man är pessimistisk kanske det är en dystopisk bild av en framtid där vår motvilja för fakta tillåtits att löpa fritt.

I en tid av enorma informationsflöden tenderar vi nämligen att sluta ossi så kallade "ekokammare” som bekräftar och förstärker våra egna uppfattningar. De stora internetföretagen hjälper också till med skräddarsydda nyhetsflöden, baserade på ditt klickande.

Minns ni den fejkade nyhetensom spreds för precis ett år sedan, om nioåriga Alva som fick kvarsittning eftersom hon hade ett telefonskal med svenska flaggan på? När det slutligen avslöjades att "nyheten" inte var sann skriver en Facebookanvändare: "Jag skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå"

Det kallas faktaresistens och kom 2015 med på Språkrådets och Språktidningens listaöver så kallade ”nyord”.

Den ordagranna förklaringen av ordet är: ”Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier.”

Och just migration, vaccination och klimatfrågor är ämnen där fakta ofta får ge vika för känslor.

Som exempletmed SD-politikern i Sala som för lite mer än ett år sedan via Facebook spred budskapet om att bilden på den döde pojken Alan Kurdi skulle vara arrangerad. Att det inte fanns något som stödde uppfattningen spelade ingen roll. På frågan om han inte tyckte det var viktigt att försäkra sig om att det man delar i sociala medier också är sant svarade han:

– Så kanske du tänker. Men jag kanske tänker med känslor i stället?

Så kan man resonera om man tycker att fakta är en åsikt bland andra åsikter.

I avhandlingen”Den förhandlade makten”, intervjuar statsvetaren Fredrik Sjögren lärare runt om i Sverige. Avhandlingen syftar till att undersöka hur lärarna hanterar olika "förhandlingssituationer” som kan uppstå i klassrummet kring ämnen som exempelvis demokrati och sexualitet.

Vad han möjligen inte hade väntat sig var att även evolutionen skulle vara ett sådant ämne som var ”uppe för debatt”.

Vissa lärare hade ett förhållningssätt där man valde, som han skriver, att ”inte förmedla en viss världsbild till eleverna utan att presentera de olika alternativ som finns tillgängliga utan att ta ställning för den ena eller andra åskådningen […] Härigenom placerar lärarna även kunskapsfrågor i den individuella sfären”.

Naturvetenskapen som en teori bland andra alltså. Detta trots att skollagentydligt anger att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund.

Vi lever uppenbarligen i faktaresistensens tidevarv och visst har alla rätt till sin egen åsikt.

Men alla har inte rätt till sin egen fakta.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Marcus Melinder