Det händer mycket inom biblioteksvärden och därför bör Skellefteås politiker besvara några frågor innan valet.
Med den nya nationella biblioteksstrategin finns finns nya pengar att söka hos regeringen för att utöka de offentliga bibliotekens öppettider och verksamhet.
Under de senaste åren har en diskussion om ”fejk news” och vikten av källkritisk kompetens blossat upp. Liksom när de gäller att stödja de grupper som hamnar vid sidan av när allt mer av samhället digitaliseras. De är bara två exempel på frågor där biblioteken kan ha en tydlig och viktig roll att fylla.
Biblioteken har haft en tydlig och viktig roll som vitt förgrenad kultur och kulturarvs främjare både i centralorter och ute på landsbygden.
Biblioteken har också en viktig roll när det gäller att främja läsande och stödja läsförståelse bland barn och unga vuxna. I biblioteksplanen för 2016-2019 har kommunfullmäktige preciserat en vision: ”Barn och unga ska vara bäst på läsning, 2030”.
I det kulturhus som Skellefteå kommun har beslutat att bygga kommer biblioteket att vara en central verksamhet. Men redan 2019 kommer ekonomin för kommunens, kulturen och biblioteken att bli kärv.
Kulturens budgettilldelning har ofta inte följt kostnads- och löneutvecklingen. Verksamhet som klassbesök har begränsats och personal och öppettider minskat, eftersom personalkostnader är bibliotekets stora utgiftspost. Därför har vi nu nått den gräns när öppettider med bemanning och verksamhet inte kan fortsätta minska.
Hur ser de ledande politikernas strategi ser ut för att få en bra biblioteksverksamhet i det nya kulturhuset utan att närbibliotek och annan kulturverksamhet utarmas?
Vilka politiker är beredda att satsa långsiktigt på kulturverksamhet?
Det viktigt att den diskussionen kommer igång redan under valrörelsen. Väljarna måste få veta hur de ansvariga politikerna tänker när det gäller kultur, bibliotek och skolbibliotek.
Mattias Nilsson, Lövångers Bibliotek