Priset gĂ„r till Anne LâHuillier, som började sin bana i Frankrike men nu Ă€r verksam vid Lunds universitet, samt till den fransk-amerikanske fysikern Pierre Agostini och den ungersk-österrikiske forskaren Ferenc Krausz.
Deras forskning började redan pĂ„ 1980-talet. De har genom experiment lyckats tillverka ljusblixtar som Ă€r sĂ„ blixtsnabba att de mĂ€ts i sĂ„ kallade attosekunder. En attosekund motsvarar en miljarddels miljarddels sekund â ofattbart snabbt. Antalet attosekunder pĂ„ en sekund Ă€r i samma storleksordning som antalet sekunder som gĂ„tt sedan universums födelse för 13,8 miljarder Ă„r sedan.
ââDet Ă€r en extremt liten tidsskala, sĂ€ger Eva Olsson, ordförande i NobelkommittĂ©n för fysikpriset.
Skakade pÄ huvudet
MÄnga berömdheter pÄ fysikens omrÄde har skakat pÄ huvudet Ät möjligheterna att utforska nÄgot som gÄr sÄ fort. Den berömde tyske fysikern Werner Heisenberg var en av dem.
ââHan trodde nog inte att det var möjligt, sĂ€ger Anders IrbĂ€ck, professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet.
UpptÀckterna har öppnat dörren till elektronernas vÀrld. Elektroner förflyttar sig inne i atomer och nu kan man med andra ord blicka in i atomerna och utforska tidigare okÀnda förlopp.
ââDet Ă€r som att studera elektroner i slow motion och dĂ„ kan man se precis vad som hĂ€nder i olika processer, sĂ€ger Eva Lindroth, professor i fysik vid Stockholms universitet.
Medicin och rymdforskning
Ingen av forskarna hade frĂ„n början nĂ„gon tanke pĂ„ vad detta skulle kunna anvĂ€ndas till. De försökte bara förstĂ„ hur elektroner rörde sig â ren grundforskning med andra ord.
ââVi har hĂ„llit pĂ„ i över 30 Ă„r, och först nu kan vi börja skönja vissa applikationer, sade en tagen Anne LâHuillier nĂ€r hon intervjuades pĂ„ telefon under presskonferensen pĂ„ Vetenskapsakademien.
Möjliga tillÀmpningar finns bland annat inom elektronik. Eva Lindroth ser framför sig förfinade mÀtinstrument, inom exempelvis medicin och i rymden. Men det Àr inte omöjligt att det Àven kan leda till nÄgot som anvÀnds av allmÀnheten.
ââAlla trodde att laser var helt vĂ€rdelöst för gemene man, men nu finns laser i alla hem, sĂ€ger Lindroth.
Ett annat möjligt anvÀndningsomrÄde Àr inom medicin. Ferenc Krausz jobbar just nu med att försöka upptÀcka cancer genom ett enkelt blodprov.
ââDet skulle kunna göras innan nĂ„gra symtom upptĂ€ckts och genom ett enkelt blodprov pĂ„ en vanlig hĂ€lsokontroll. Det Ă€r lite av science fiction. Forskningen Ă€r fortfarande i sin linda, sĂ€ger Lindroth.
Femte kvinnan
Anne LâHuillier Ă€r pionjĂ€ren av pristagarna. Hon gjorde sin grundlĂ€ggande upptĂ€ckt 1987 i ett laboratorium i Frankrike med hjĂ€lp av laser. Hon fortsatte sedan i en serie arbeten att utforska omrĂ„det, bland annat pĂ„ sitt nya hemuniversitet i Lund sedan hon flyttat till Sverige. Hon Ă€r den femte kvinnan som tilldelas priset.
Pierre Agostini, dĂ„ verksam i en arbetsgrupp i Frankrike, lyckades 2001 framstĂ€lla och undersöka en serie ljuspulser av samma slag, dĂ€r varje puls var 250 attosekunder lĂ„ng. Samtidigt lyckades Ferenc Krausz i Ăsterrike isolera en puls 650 attosekunder lĂ„ng.