Tre av fyra gömda kvinnor har röjts

Totalt 86 kvinnor med skyddade personuppgifter har fått göra sina röster hörda i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten. Kvinnorna lever under allvarliga hot från tidigare makar, sambor, pojkvänner, fäder eller bröder.

Men vad är skyddet av att få en hemlig adress egentligen värt?

63 av kvinnorna, tre av fyra, uppger att de fått sina personuppgifter röjda. 28 av dem ska ha röjts mer än en gång.

Flera säger att de avslöjats av till exempel socialtjänsten, domstolar, polisen, Skatteverket, skolor, Försäkringskassan, sjukvården och skyddade boenden.

Tvingas flytta igen

Att bli röjd är inte samma sak som att bli hittad. Men mer än hälften av kvinnorna uppgav även att de hittades, det vill säga att information om exempelvis kommun, stad eller adress faktiskt nådde fram till mannen.

De flesta felen gjordes enligt intervjuerna av socialtjänsten. Misstagen uppges handla om okunskap och slarv – brev och mejl som skickats fel och uppgifter som inte maskats som de skulle.

– Det är väldigt allvarligt att så många kvinnor får sina skyddade personuppgifter röjda, säger Sophie Nilsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

32 av männen var dömda för någon form av våld mot kvinnan. I några fall ska mannen efter att uppgifterna läckt ha sökt upp kvinnan, och i ett fall försökt döda henne.

– Konsekvenserna av att någon råkat göra ett fel blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta igen och riva upp allting, och lever i ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson.

Bristerna bekräftas

Totalt lever i dag över 15 000 kvinnor med skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring.

Den aktuella intervjustudien har utförts av journalisten Kerstin Weigl, som bevakat mäns våld mot kvinnor de senaste 20 åren, och Petra Erlander, som själv levt med skyddade personuppgifter och är aktiv i nätverket Gömda kvinnor.

TT: Det är ett begränsat antal kvinnor som kommer till tals, och de som står bakom studien har ett starkt engagemang i frågan. Kan det ha påverkat resultaten?

– Vi kan inte uttala oss i varje enskilt fall vad som egentligen har hänt, utan det är ju kvinnornas egna upplevelser. Men sen har Jämställdhetsmyndigheten också träffat närmare 30 olika aktörer – myndigheter, idéburna organisationer och andra relevanta aktörer – och i de dialogmötena bekräftas de brister som kvinnorna lyfter, säger Sophie Nilsson.

Jämställdhetsmyndigheten har även granskat 18 JO-anmälningar om skyddade personuppgifter som röjts.

– Vad vi kan säga är att det är främst myndigheter som röjer och att det finns exempel på alla myndigheter som gör det. Däremot kan vi inte säga något om antalet eftersom det saknas statistik på området.

Umgänge stor risk

För att bristerna ska kunna åtgärdas måste kompetensen öka hos dem som möter personer med skyddade personuppgifter, anser Jämställdhetsmyndigheten.

– Det handlar om "få" fall inom varje myndighet där man brustit i hanteringen, men just därför är det viktigt att alla har kunskapen – för att de misstagen inte ska ske, säger Sophie Nilsson.

Rapporten omfattar även kvinnornas sammanlagt 128 barn. Vart fjärde barn har bytt namn i folkbokföringen och nästan alla kallar sig något annat. Det är vanligt att barnen har ett namn i skolan och förskolan, ett “familjenamn” hemma och att det samtidigt står något helt annat på ytterdörren, skriver rapportförfattarna.

Pappornas umgänge med barnen pekas ut som en stor säkerhetsrisk.

I studien har fyra av papporna umgängesrätt trots att de dömts för våld mot barnens mammor. Farorna är flera: mamman kan exponeras i samband med överlämnandet, barnen kan råka avslöja var de bor och pappan kan efter umgänget följa efter barnet hem.

Frågan om våldsamma pappor ska kunna nekas umgängesrätt utreds av regeringen.

Tömmer kontot

Men risken att bli röjd är bara ett av de problem kvinnorna med skyddade personuppgifter möter. Det kan också vara svårt att hitta ny bostad och nytt jobb. Sju av tio uppgav att de fick problem när de sökte vård. En del mår väldigt dåligt av skadorna de fått, och mannens ekonomiska våld upphör inte alltid, vilket kan leda till djup skuldsättning.

Jämställdhetsmyndigheten föreslår att alla som lever med skyddade personuppgifter ska få en kontaktperson via kommunen.

– Som hjälper dem med att ordna praktiska saker och hjälper till med alla myndighetskontakter de behöver ha. De har stora svårigheter med att ordna detta själva och där behöver samhället stötta.

– Allt löser sig inte med det såklart. Att det ekonomiska våldet fortsätter, att mannen kan bo kvar i lägenheten men vägra att betala hyra eller lån och avgifter, kan ta nya lån och tömma hennes bankkonto, är något vi behöver titta vidare på, säger Sophie Nilsson.

Även det långsiktiga stödet till kvinnor och barn behöver förbättras i många kommuner, tillägger hon.