Nyhetsflödena har fyllts av svarta rubriker om unga som skjutits, trappuppgÄngar som sprÀngts och personer som dör. Mitt i detta finns barn som stÀndigt matas med information som kan vÀcka rÀdsla.
Klasskompisarna Signe Thorsbrink, Lovisa Ericsson, Iben Liljedahl och Nina Semenza Àr tolv Är och gÄr i sexan i Stockholm. De brukar följa nyheterna genom att titta pÄ Lilla Aktuellt, som de tycker ger en bra bild av vad som hÀnder utan att skrÀmma upp.
ââJag blir aldrig orolig nĂ€r jag ser Lilla Aktuellt, men stora nyhetskanaler som Expressen finns pĂ„ Tiktok och ibland kan jag bli rĂ€dd för det som de sĂ€ger, sĂ€ger Nina Semenza.
Pratar med mamma
Utöver att ta del av nyheter pratar kompisarna ibland om gÀngkonflikter och vÄld. Och alla kan ibland kÀnna sig lite oroliga. NÀr Iben Liljedahl gÄr hem sjÀlv kan hon kÀnna oro över att det skulle hÀnda henne nÄgot, Àven fast hon vet att risken Àr liten.
ââJag pratar med mamma en del, jag tycker att det Ă€r skönt att prata med en vuxen, sĂ€ger hon.
Barnkonventionen sÀger att alla barn har rÀtt till information. De ska fÄ veta vad som pÄgÄr pÄ ett sÀtt som Àr anpassat för dem. DÀrför har information till barn om gÀngkonflikter och vÄldsdÄd nu publicerats pÄ Lilla krisinfo, en del av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).
ââMĂ„nga barn drabbas pĂ„ olika sĂ€tt av gĂ€ngkriminalitet och vĂ„ld, sĂ€ger Marie Angsell, sakkunnig socionom pĂ„ Bris, som varit med i framstĂ€llningen.
ââDet pĂ„verkar barn som följer nyhetsrapporteringar, som hör hur andra pratar om vĂ„ldet eller sĂ„ bor de i omrĂ„det.
Tydligt och enkelt
Informationen bestÄr av frÄgor och svar riktade till barn och unga, som bygger pÄ uppgifter som samlats in frÄn exempelvis polis och socialtjÀnst.
ââMycket har med det sprĂ„kliga att göra. Det ska vara lĂ€ttillgĂ€ngligt, tydligt och enkelt. De behöver tydlig information, precis som vuxna i kris, sĂ€ger Anna Toss, redaktör och projektledare pĂ„ Lilla krisinfo.
FrÄgorna handlar exempelvis om varför personer blir gÀngkriminella, varför polisen inte kan stoppa vÄldet och varför det Àr sÄ mycket skjutningar.
ââOch sĂ„ finns det rĂ„d riktade direkt till barn. Om hur man kan göra om man Ă€r orolig för det man ser i rapporteringen eller för att man sjĂ€lv befinner sig i utkanten av de hĂ€r nĂ€tverken, sĂ€ger Marie Angsell.
"Vardag"
PÄ Oxhagsskolan i Stockholmsförorten Akalla samverkar man med polisen och stadsdelsförvaltningen kring dessa frÄgor. Men rektorn Sofia Panagiotidou ser positivt pÄ initiativet frÄn MSB och Bris.
ââJag vĂ€lkomnar allt material som kan hjĂ€lpa oss i samtalen med vĂ„ra elever. Ibland Ă€r det hĂ€r deras vardag nĂ€r det hĂ€nder nĂ„gonting i omrĂ„det, dĂ„ frĂ„gar de mycket, sĂ€ger hon.
PÄ en annan skola, i en annan del av Stockholm, gÄr tolvÄriga Aston Bratt Holmqvist och Johannes Jansson. De sÀger att de inte tÀnker sÄ mycket pÄ gÀngvÄldet i vardagen, utan mer nÀr det hÀnder nÄgot. Men ibland tÀnker de pÄ att de som utför dÄden och vissa som dödas Àr vÀldigt unga.
ââDet kĂ€nns konstigt att nĂ„gon i samma Ă„lder som jag skulle kunna göra en sĂ„ allvarlig sak, sĂ€ger Aston Bratt Holmqvist.
ââJag förstĂ„r inte hur man kan vilja förstöra sin framtid för lite pengar, sĂ€ger Johannes Jansson.