ââVi ser hur de barn vi jobbar nĂ€ra pratar mer om oro för förĂ€ldrarna, för deras arbeten eller brist pĂ„ arbete, för hur familjen ska klara vardagen, sĂ€ger Tove Lindahl Greve, generalsekreterare för Majblomman.
Sedan 1907 jobbar Majblomman för att motverka barnfattigdom i Sverige. Genom sina drygt 500 lokalföreningar delar de ut ekonomiskt stöd till barnfamiljer, inte minst med hjĂ€lp av den Ă„rliga försĂ€ljningen av majblommor. Under pandemin har organisationens medarbetare sett hur de utsatta barnens fokus förskjutits â frĂ„n att fantisera om en ny jacka eller en cykel handlar barnens drömmar nu om att familjen ska ha rĂ„d med mat och hyra.
"Jag vet att barn oroar sig för vad som hÀnder nÀr mammas a-kassa tar slut", sÀger Saida Ahmed, projektledare för Majblommans samarbeten med fritidsgÄrden MiniMix i Angered utanför Göteborg, i organisationens senaste rapport om pandemiÄret.
ââDe hĂ€r barnen bĂ€r ett stort lass nu, ett ansvar som majoriteten av barn inte behöver bĂ€ra. De oroar sig och tĂ€cker dessutom upp Ă„t bĂ„da hĂ„ll â bĂ„de i skolan och hemma â för att dölja konsekvenserna av familjens utsatthet, sĂ€ger Tove Lindahl Greve.
VĂ€xande klyftor
Enligt RĂ€dda Barnen lever ungefĂ€r 186 000 barn i fattigdom i Sverige â runt en tiondel av landets barn. I en undersökning frĂ„n Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och Kronofogden uppgav nyligen var tredje hushĂ„ll med barn att de haft svĂ„rt att klara sina utgifter under pandemin. Tuffast Ă€r situationen för ensamstĂ„ende förĂ€ldrar, dĂ€r 42 procent av de tillfrĂ„gade sade sig ha betalningsproblem.
Tove Lindahl Greve berÀttar att flera av Majblommans lokalföreningar sett ett ökat antal ansökningar om ekonomiskt stöd det senaste Äret, dÀr allt fler grundar sig i förlorade inkomster pÄ grund av pandemin. Men vissa av de lokala föreningarna har i stÀllet sett en nedÄtgÄende trend, uppger hon.
ââVi Ă€r helt sĂ€kra pĂ„ att det inte handlar om att problemet inte finns, utan snarare om att Majblomman ocksĂ„ haft en ekonomisk kris under Ă„ret och att föreningarna dĂ€rför inte vĂ„gat vara lika offensiva i sin information kring stöd. Det kan ha dykt upp mĂ„nga nya familjer med hjĂ€lpbehov under pandemin, sĂ„ nu kommer vi att satsa pĂ„ att samla in pengar och att informera mer.
VĂ€xande klyftor
I fjol tvingades Majblomman stÀlla in all fysisk försÀljning och intÀkterna gick dÀrmed ner kraftigt. I Är Àr blomsterförsÀljningen tillbaka, men i en digital variant dÀr skolelever sÀljer de rödrosa blommorna via egna webbshoppar.
Och behovet av organisationens insatser Àr större Àn nÄgonsin, sÀger Tove Lindahl Greve.
ââUnder pandemin har de som redan har lite fĂ„tt mindre och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt stĂ€rks den ekonomiska ojĂ€mlikheten. De hĂ€r barnen hamnar efter ytterligare om det dessutom tar lĂ€ngre tid för dem att Ă„terhĂ€mta sig. Det skapar en oro för att klyftan kommer att vĂ€xa pĂ„ sikt â och vi vet redan att Sverige Ă€r ett av de vĂ€lfĂ€rdslĂ€nder dĂ€r de ekonomiska klyftorna bland barn vĂ€xer snabbast, enligt Unicef.
"Handlar om samhÀllet"
Majblomman efterlyser nu lÄngsiktiga satsningar pÄ nationell nivÄ pÄ barns vÀlfÀrd. Sverige behöver satsa pÄ att barn oavsett ekonomiska förutsÀttningar ska kunna kÀnna framtidstro, sÀger Tove Lindahl Greve.
ââHade man vĂ„gat göra det pĂ„ bred front redan tidigare, satsat pĂ„ sociala investeringar över tid, hade lĂ€get inte varit lika skört och pandemin blivit lika avgörande för barnen. Vi behöver ha fungerande system pĂ„ plats â system som gör att effekten av ekonomiska skillnader mĂ€rks sĂ„ lite som möjligt bland barn.
ââDet handlar om barnens tillvaro, men ocksĂ„ om samhĂ€llet. Ingen vill ha ett samhĂ€lle dĂ€r barn vĂ€xer upp och ser samhĂ€llet pĂ„ sĂ„ olika sĂ€tt, fortsĂ€tter hon.