Läkarnas hopp i styckmordsfallet: "Vill inte spekulera"

En ny dokumentär väcker liv i debatten om läkarna som pekades ut för styckmordet på Catrine da Costa för 40 år sedan. Kan männen – som fick sina liv raserade av utpekandet – till sist få upprättelse? Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skulle kunna initiera en unik ersättning från regeringen.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inte spekulera om möjligheterna till ex gratia-ersättning för läkarna i styckmordsfallet. Arkivbild.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inte spekulera om möjligheterna till ex gratia-ersättning för läkarna i styckmordsfallet. Arkivbild.

Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT

Rättsligt2024-12-14 08:50

Männen, kända som allmänläkaren och obducenten, åtalades och friades 1988 för mordet på 27-åriga Catrine da Costa.

I den friande domen slog dock rätten fast att de hade styckat kvinnan, vilket ledde till att deras legitimationer drogs in. Eftersom de frikändes kunde de inte överklaga domen och därmed inte heller formuleringen om styckningen.

Efter SVT:s nya granskning om fallet, " Dokument inifrån: Det svenska styckmordet ", lyfts nu frågan om läkarna till sist kan få upprättelse efter utpekandet, som ska ha gjorts på mycket svaga grunder.

Ex gratia

Ett möjligt alternativ är att regeringen beslutar om ersättning ex gratia. Det innebär att regeringen betalar ut en summa av "av nåd", alltså utan att vara juridiskt skyldig att göra det.

Ett sådant beslut tog den förra regeringen 2022 då man betalade ut en miljon kronor var till de bröder som 1998 pekades ut för att ha dödat fyraårige Kevin i Arvika.

Om det skulle kunna vara aktuellt för läkarna vill dock inte justitieminister Gunnar Strömmer (M) spekulera i.

– I grund och botten är det en fråga för rättsvårdande myndigheter att pröva både frågor om skuld, men också frågor om skadestånd för den händelse det skett några övertramp, säger han till TT.

"Utomordentligt få fall"

Då den typen av verktyg har uttömts har regeringen vid enstaka fall fattat beslut om ekonomisk kompensation, säger han.

– Det har skett i några utomordentligt få fall. Men om det finns omständigheter som talar för det i det här konkreta fallet har jag inte möjlighet att värdera i nuläget.

Vad krävs för att regeringen skulle överväga ex gratia?

– Jag vill inte spekulera kring det.

Enligt Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa som en gång grundades av Gunnar Strömmer, måste inte de juridiska möjligheterna vara uttömda vid beslut om ex gratia.

– Formellt är det inget krav. Regeringen kan utge ersättning för att man tycker att det tjänar rättvisan.

Resning

Ett alternativ kan vara att begära ersättning från JK, men preskriptionstiden för det är tio år och där har undantag gjorts bara i mycket speciella fall, säger han.

En annan möjlig väg är att söka resning för kammarrättens dom, där läkarna förlorade sina legitimationer. Trots att de försökt upprepade gånger tidigare finns inget som hindrar dem från att göra det igen, säger Bergman Evans.

– Generellt är det väldigt svårt att få resning. En undantagssituation när man kan få det är om det kommer nya avgörande uppgifter som inte prövats tidigare i domstolen.

Rättat: I en tidigare version angavs fel årtal för Kevin-mordet. Ändrat i brödtext och faktaruta.

Fakta: Tidigare fall av ex gratia

2022: Bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson får en miljon kronor var i ersättning ex gratia, sedan de felaktigt pekats ut för att ha dödat fyraåriga Kevin i Arvika 1998.

2018: Omkring 600–700 transpersoner som tvångssteriliserades mellan 1972– 2013 i samband med att de bytte juridiskt kön beviljas ersättning om 225 000 kronor vardera.

2015: Efter massvaccinering mot svininfluensa 2009 insjuknade drygt 300 svenskar i den kroniska och neurologiska sjukdomen narkolepsi. 2015 beslutades om statlig ersättning av "ex gratia-karaktär" till vissa av de drabbade.

2013–2014: Barn som mellan åren 1920 och 1980 var placerade på barnhem eller i fosterhem och där vanvårdades eller utsattes för allvarliga övergrepp eller försummelser fick möjlighet att ansöka om ersättning från staten.

2007: En kvinna fick 200 000 kronor ex gratia efter att hon i samband med en förlossning fick svåra skador. Kvinnan vände sig till regeringen efter att ha fått nej till ersättning från försäkringsbolag, Personskadereglering AB (PSR) och Patientskadenämnden, då det konstaterats att ingen inom vården begått något fel, kvinnan hade helt enkelt extrem otur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!