Turkiets koranlarm: Var sÄ nazisterna började

Att brÀnna en koran Àr ett "hatbrott som mÄste stoppas", sÀger Turkiets president dagen efter den senaste vÀndningen i Sverige. Utrikesministern jÀmför med Nazityskland. Vid det hÀr laget bör de kÀnna till hur det svenska systemet fungerar, replikerar Sveriges utrikesminister.

Turkiets utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu. Arkivbild.

Turkiets utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu. Arkivbild.

Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Politik2023-04-05 11:12

– Attackerna mot Koranen Ă€r ett hatbrott. KoranbrĂ€nningar kan inte tillĂ„tas inom ramen för yttrandefrihet, sĂ€ger president Recep Tayyip Erdogan vid ett framtrĂ€dande, enligt den regeringstrogna publikationen Daily Sabah som riktar sig mot en internationell publik som talar engelska eller arabiska.

SÄdana handlingar förargar tvÄ miljarder muslimer och mÄste stoppas, anför Erdogan vidare. Han framtrÀdde inför en grupp ambassadörer vid iftar, kvÀllsmÄltiden som bryter fastan under ramadan, och uttryckte en allmÀn oro för en "vÀxande islamofobi" i vÀstvÀrlden.

Presidenten vÀnde sig dock inte mot Sverige med nÄgra specifika förmaningar.

Symptom pÄ rasism?

I Sverige gick rÀttsvÀsendet pÄ tisdagen emot polismyndigheten i frÄgan om koranbrÀnningar pÄ offentlig plats. Polisen hade stoppat tvÄ planerade samlingar utanför Turkiets respektive Iraks ambassader i mitten av februari med hÀnvisning till en bedömd hotbild, men förvaltningsrÀtten finner inte tillrÀcklig grund för att inskrÀnka grundlagsstadgade rÀttigheter pÄ det viset.

Turkiets utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu kommenterade ocksĂ„ det hela vid en middag pĂ„ tisdagskvĂ€llen. Han pekade ut koranbrĂ€nningarna i Sverige som ett symptom pĂ„ en groende rasism i Europa och poĂ€ngterade att det Ă€r ett av nazismens kĂ€nnetecken.

– Nazisterna började med att brĂ€nna böcker, sedan angrep de religiösa samlingsplatser, och sedan samlade de mĂ€nniskor i lĂ€ger och brĂ€nde dem för att uppnĂ„ sina slutgiltiga mĂ„l. Det Ă€r pĂ„ det viset sĂ„dana hĂ€r saker börjar, sĂ€ger han, enligt en artikel frĂ„n nyhetsbyrĂ„n Ihlas som publiceras av turkiska medier.

"Inte sagts vid möten"

Turkiet stÄr fortsatt emot Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

Utrikesminister Cavusoglu har trÀffat Sveriges dito Tobias Billström (M) bÄde under tisdagen och onsdagen vid Natos utrikesministermöte i Bryssel. NÀr domen föll i Stockholm pÄ tisdagen och Billström fick frÄgor om huruvida det kan fÄ konsekvenser för Sveriges ansökan till Nato sÄ konstaterade han att det memorandum som lÀnderna har enats om inte nÀmner religion.

Billström fÄr höra Cavusoglus uttalande om nazismen för första gÄngen pÄ onsdagen, vid ett möte med svenska journalister pÄ plats i Bryssel.

– Det hĂ€r Ă€r inte nĂ„gonting som har framförts varken pĂ„ möten med mig eller i mötessalen, sĂ€ger Billström, som vill vĂ€nta med att kommentera utspelet tills han har tagit del av det i detalj.

Efter de senaste mÄnadernas turer Àr Turkiets regering och myndigheter "vÀl insatta i hur det svenska rÀttssystemet fungerar", konstaterar den svenske utrikesministern vidare.

– Och vid det hĂ€r laget vet man att svenska myndigheter och rĂ€ttsvĂ„rdande instanser verkar helt oberoende frĂ„n den svenska regeringen.

HĂ€vdar svensk ilska

I Turkiets stora medier, dĂ€r merparten styrs eller regleras hĂ„rt av regeringen, poĂ€ngteras det att domstolen har beslutat detta "trots globalt fördömande". Stora tidningar som regeringsföresprĂ„kande HĂŒrriyet och mer oberoende SözcĂŒ har nyhetsrubriker som slĂ„r fast att beslutet Ă€r "skandalöst".

De regeringstrogna medierna HĂŒrriyet och Sabah ger ocksĂ„ en bild av att det nu finns en "utbredd ilska" i Sverige. Exemplet som ges Ă€r en artikel pĂ„ Aftonbladets oberoende socialdemokratiska ledarsida dĂ€r det skrivs att statsminister Ulf Kristersson (M) har "sprungit in i vĂ€ggen" i NatofrĂ„gan.

Bakgrund: KoranbrÀnningarna

21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan hÄller en tillstÄndsgiven allmÀn sammankomst i nÀrheten av Turkiets ambassad i Stockholm, dÀr han brÀnner Koranen. Han brÀnner en koran och sÀger att han vill "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra lÀnder. Sveriges ambassad i landet stÀngs tillfÀlligt.

1 februari: SÀkerhetspolisen varnar för att den senaste tidens hÀndelser, som koranbrÀnningen utanför Turkiets ambassad, kan vara "hotdrivande". Den formella terrorhotnivÄn höjs dock inte.

8 februari: Polisen nekar en koranbrÀnning utanför Turkiets ambassad, med motiveringen att tidigare koranbrÀnningar vÀckt starka reaktioner internationellt och att det pÄverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stod kulturföreningen Apallarkerna, som sade sig vilja stoppa en svensk Natoanslutning. Polisens beslut överklagas.

16 februari: Den andra koranbrĂ€nningen pĂ„ kort tid nekas, den hĂ€r gĂ„ngen utanför Iraks ambassad. Ansökan var inlĂ€mnad av en irakisk man som sade sig tillhöra en kristen minoritet och vilja kritisera islam. Även detta beslut överklagas.

8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helÄrsbedömning att Sverige gÄtt frÄn "legitimt" till "prioriterat" mÄl för terrorattentat.

16 mars: KammarrÀtten slÄr fast att polisens beslut att stÀlla in en demonstration i Norrköping i samband med pÄskupploppen förra Äret var felaktigt, dÄ allmÀnna sammankomster inte kan stoppas pÄ grund av tidigare eller befarade ordningsstörningar.

4 april: Efter överklaganden upphÀver förvaltningsrÀtten polisens beslut att neka tillstÄnd till koranbrÀnningar utanför Turkiets och Iraks ambassader. Den ser inte tillrÀcklig grund i lagen för att inskrÀnka grundlÀggande fri- och rÀttigheter pÄ det viset.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!