Utredningen om en mer likvärdig skola har varit på remiss och regeringen tar nu över arbetet med att ta fram förslag till riksdagen.
– Det här är en mycket viktig utredning med mycket viktiga förslag, säger Ekström.
Den innehåller flera kontroversiella delar. Ett är att populära friskolor inte längre ska få använda kötid när man ska bestämma vilka elever som antas.
Regeringens samarbetsparti Centerpartiet vill inte ha bort kö som urval.
– Vi säger nej till att ta bort kö som urval, men vi vill reformera kösystemet så att fler elever faktiskt ges möjlighet att söka skolor på mer rättvisa villkor, säger Fredrik Christensson, skolpolitisk talesperson för C.
Ingen ska få börja köa mer än tre år före skolstart och det ska finnas en kvot på 5-10 procent för nyinflyttade, anser C.
Ökar segregation?
När det gäller att slopa kötid som urvalsgrund för elevantagning är utredningens argument att kösystem förstärker segregationen. Den pekar på att populära friskolor i praktiken inte är öppna för alla barn, eftersom det krävs att man ställer sitt barn i kö i mycket tidig ålder – något som är svårt för till exempel nyinflyttade och nyanlända.
Utredningen föreslår i stället ett antal andra urvalsgrunder, till exempel lottning. Tanken är att Skolverket ska godkänna de grunder friskolorna vill använda sig av.
Ett annat kontroversiellt förslag i utredningen är att kommuner ska få göra avdrag på den skolpeng som friskolor får.
Argumentet är att kommunala skolor har merkostnader jämfört med friskolorna, bland annat eftersom de är skyldiga att ha beredskap för att kunna erbjuda skolplats nära hemmet till alla elever.
C säger nej
Utbildningsministern vill inte ta ställning för ett enskilt förslag i utredningen. Men Ekström säger dock:
– Det är för mig helt obestridligt att kommunerna har ett större ansvar och att det bör återspeglas i finansieringen.
Centerpartiet har sin bild klar.
– Vi tycker att skolpengen ska vara samma för en elev oavsett om han eller hon går i kommunal skola eller friskola. Däremot ska man säkerställa att de elever med störst behov också får det stöd de behöver, kanske en riktad skolpeng, säger Fredrik Christensson (C).
– Att ge lägre skolpeng till fristående skolor är vi emot, säger han.
En rad myndigheter, organisationer och kommuner har lämnat synpunkter på utredningsförslagen.
Hård kritik
Från friskolevärlden kommer hård kritik. När det gäller avdrag på skolpengen skriver Internationella Engelska skolan i sitt remissvar:
"Om förslaget genomförs skulle det i ett slag stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor inom grundskolan".
Friskolornas Riksförbund riktar kritik bland annat mot att slopa kötid som urvalsgrund. Förbundet anser att det finns andra, minst lika viktiga frågor för att höja kvalitén i skolor än att skapa en mer allsidig social sammansättning bland eleverna. Man pekar på brist på arbetsro, brist på ledarskap och stora svårigheter att rekrytera duktiga lärare.
"Analysen att det framför allt är fel kamrater som gör att många misslyckas i skolan har svagt vetenskapligt stöd", skriver Friskolornas Riksförbund i sitt remissvar.
Även arbetsgivarorganisationerna Almega och Svenskt Näringsliv är kritiska till stora delar av utredningen, inklusive slopad kötid och möjlighet för kommuner att göra avdrag på friskolorna skolpeng.
Skolverket positivt
Utredningen får däremot stöd från Skolverket som håller med om att kötid har negativa effekter på skolsegregationen. Även Konkurrensverket stöder slopad kötid.
Skolverket tillstyrker förslaget om att kommunerna ska kunna göra avdrag på skolpengen till friskolorna och håller med om att kommunerna har merkostnader. Konkurrensverket har inga invändningar mot avdraget om det är så att kommunerna har merkostnader. Utbildningsministern har kallat Konkurrensverkets remissvar för "tungt".
Bland kommunerna som skickat in synpunkter finns det olika åsikter. Deras medlemsorganisation Sveriges kommuner och regioner, SKR, avstyrker slopad kötid och är tveksam till att avdrag på skolpengen. Men S, V och MP:s företrädare i SKR håller inte med.
Regeringens andra samarbetsparti , Liberalerna, är villiga att "vända på alla stenar", inklusive reglerna för kötid.
– Men vi vill inte ta bort kötid helt och hållet som urvalsgrund. Däremot har vi sagt att vi vill skärpa upp det så man kan ställa sig i kö ett år innan man ska börja skolan, inte när man i princip har fött sitt barn, säger L:s utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad.
Han uppger också att L är berett att se över resursfördelningen till kommunala och fristående skolor.
– Vi motsätter oss inte justering av resursfördelningssystemet, säger Haddad.