Myndigheter ser problem med EU-åklagare

Strax före jul föreslog en utredning hur Sverige ska kunna ansluta sig till den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, vars uppgift är att bekämpa och utreda fusk och bedrägerier med EU-medel.

Flera myndigheter uttrycker nu principiella betänkligheter i sina remissyttranden.

"För första gången skulle Sverige komma att permanent överlämna ansvaret för ingripande maktåtgärder direkt riktade mot enskilda personer på det egna territoriet till en EU-myndighet", skriver Svea Hovrätt.

Hovrätten skriver också att man inte heller kan bortse från möjligheten att Eppos mandat "inom en inte alltför avlägsen framtid" utvidgas till att omfatta bland annat terroristbrott.

Blir operativt

EU-länderna har redan i dag samarbeten på det rättsliga området, som Eurojust och Europol. Men till skillnad från dem kommer Eppo att ha ett operativt ansvar. Det innebär att Eppo-åklagare får fatta beslut om att utreda och åtala mot personer som misstänks ha begått brott mot EU:s finansiella intressen.

Svea hovrätt och andra remissinstanser pekar på att den demokratiska insynen och kontrollen i Eppo-ärenden i Sverige kommer att vara begränsad.

Justitiekanslern påpekar att den svenska offentlighetsprincipen och meddelarfriheten inte kommer att gälla för uppgifter förvarade hos Eppo.

Utredningen har bedömt att Justitieombudsmannen, JO, inte kommer att kunna utöva tillsyn av Eppo-åklagare och dess ärenden. Om så blir fallet skulle det, enligt JO, innebära en stor principiell förändring i tillsynen över svensk statsförvaltning.

Säpo oroad

Eppo har sitt huvudkontor i Luxemburg. Där arbetar en europeisk chefsåklagare och en europeisk åklagare från varje medlemsland.

I varje medlemsland arbetar dessutom två delegerade europeiska åklagare. För svensk del kan de komma att placeras vid Ekobrottsmyndigheten.

Polisen och Säpo har andra typer av invändningar mot den svenska Eppo-utredningens slutsatser. De handlar framförallt om att spaningsmetoden teknisk spårning måste lagregleras, enligt utredningen. Det kommer att få konsekvenser för både polisens och Säpos sätt att jobba.

Teknisk spårning kan till exempel vara spårningsutrustning som placeras på en bil för att kunna se var den befinner sig. Säpo skriver i sitt remissvar att utredningens förslag skulle kunna innebära att de inte kan använda sig av åtgärden "i alla de ärenden där det finns ett behov med hänsyn till Sveriges säkerhet". Orsaken är att teknisk spårning, enligt utredningen, bara ska få användas för brott där straffet är minst två års fängelse.

Behövs Eppo?

Det är inte längesedan som svenska regeringar ifrågasatte nyttan av Eppo. Både den nuvarande och tidigare Alliansregeringen har varit ljumma och Sverige är ett av få EU-länder som hittills valt att stå utanför.

Brottsförebyggande rådet (Brå) pekar på att antalet anmälningar om misstänkta bedrägerier med EU-medel är få. För den senaste rapporterade treårsperioden var det enbart 15 anmälningar. Få anmälningar leder dessutom till åtal. Brå anser att problemet inte är åklagarna, utan bristande kontrollsystem.

Men 2019 aviserade statsminister Stefan Löfven (S) att regeringen ändrat sig om att delta i Eppo och därför tillsattes en utredning för att se om det finns några juridiska hinder för att ansluta sig.