Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sämre betyg och hela 34 procent saknar gymnasiebehörighet, jämfört med ett snitt på 12 procent bland barn utan diagnosen, säger Åsa Westlund, Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, på en pressträff.
– Vi måste höja kunskapen om vad som fungerar för barn med NPF-diagnoser i skolan, säger hon.
Hon hänvisar till en kartläggning av föräldranätverket "Rätten till utbildning" som också visar att gruppen har högre skolfrånvaro, högre grad av psykisk ohälsa och oftare begår självmord.
– Jag är självkritisk till att vi inte har gjort tillräckligt mycket tidigare för att den här gruppen ska få den hjälp de behöver i skolan, säger hon.
S vill därför att det ska ingå i rektorsutbildningen att få fördjupad kunskap om NPF. Partiet vill också satsa på särskilda forskningsskolor med syfte att samla kunskap om NPF och metoder för hur man arbetar med elever med diagnosen. Det förslaget beräknas kosta 200 miljoner kronor per år.
S vill också att skolledare ska bli skyldiga att rapportera om allvarliga missförhållanden på ett liknande sätt som man gör inom vården – en så kallad "Lex edico".
Utöver de 200 miljonerna per år säger S att man satsar tre miljarder mer på skolan än Tidöpartierna.