Dadgostar: Rödvinsvänstern är historia

När Dadgostar talade på partiets digitala kongress från Folkets hus i Stockholm var det en partiledare som vill visa på ny kaxighet hos V och att tiden som dörrmatta för sossar är över.

– Nu har Vänsterpartiet genom att använda våra mandat sett till att ett förslag om den största höjningen av pensionerna i modern tid ligger på riksdagens bord, sade Dadgostar.

– Sverige ska förändras. På riktigt. Vi har bara börjat. Vi tar tillbaka kontrollen.

Hur valplattformen ska se ut är det stora numret när kongressen möts i tre dagar. På kongressens första dag valdes också Dadgostar om som partiledare fram till nästa kongress som troligen hålls om två år. Det var i november 2020 hon efterträdde Jonas Sjöstedt.

– Nooshi Dadgostar har i alla delar uppfyllt våra förväntningar, sade Håkan Eriksson från valberedningen.

V i regering?

V siktar på att sitta i en regering om tillfälle ges efter valet. Det ska vara en regering som ska fixa jobben med stora investeringar, gröna storsatsningar, som ser till att fler får jobb, fasar ut marknadsskolan och ordnar en mer jämlik sjukvård med mer statlig finansiering.

Striden i en tänkt konstellation S, MP och C kan dock bli hård och V lär få ligga i för att leva upp till det man lovar.

V-politiken ska "ta tillbaka kontrollen" också, ett budskap som låter likt det som Socialdemokraterna har. Men till skillnad från det partiets agerande under många regeringsår säljer V inte ut sina medlemmar, enligt Dadgostar.

Som Åkesson

Hon gör som SD-ledaren Jimmie Åkesson och använder den socialdemokratiske landsfadern och statsministern under många år, Per Albin Hansson, som slagträ mot dagens S.

– Endast genom att få saker gjorda förtjänar man förtroendet. Som Per Albin Hansson sa: "Gärningen är den bästa agitatorn", säger V-ledaren.

Modet har växt

V har gott självförtroende och modet har växt efter sommarens fällning av Stefan Löfven på frågan om friare hyressättning. Och inte minst av att ha drivit fram 9,4 miljarder kronor i tillägg för pensionärer som pris för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

Nu gäller det att övertyga väljare, särskilt arbetare ute i landet om att rösta på V istället för S eller SD. Hon riktade sig direkt till väljarna i kongresstalet.

– Du kanske tycker att dom där, dom har stora åsikter men dom kommer aldrig bli verklighet. En slags rödvinsvänster med huvudet i det blå. Så är det inte, vi har förändrats, försäkrade hon och sa att tiden som passivt röststöd åt andra är över.

Partistyrelsens förslag till valplattform är ett tolv sidor långt, tättskrivet papper som mer liknar någon slags lös berättelse än punktad konsumentupplysning om vad V vill driva konkret i höstens val.

Partimedlemmar med extra engagemang i miljö- och klimatfrågor har kritiserat förslaget för att vara alltför allmänt. Och det har inte hjälpt att partiledningen i interna dokument, som Svenska Dagbladet har redovisat, har gjort klart att budskapet ska styra bort från systemkritik och visioner. Prat om minskad köttkonsumtion, vegodagar och hur folk ska ställa om för miljöns skull ska undvikas.

Peka finger

V måste prata klimatpolitik från en annan vinkel, utan pekpinnar om att köra mindre bil eller sopsortera. Det är bara den "ekonomiska eliten" som behöver budskap om att dra ner på sin konsumtion, enligt V.

– Det väckte väl ont blod att man skriver vad vi inte ska säga. En smart kommunikatör kanske skulle ha lyft fram vad vi ska betona istället, säger Gertrud Ingelman, kommunalråd för partiet i Göteborg.

Hon är ändå nöjd med att klimat- och miljönätverket har lyckats ändra en del i plattformen redan före kongressen, kanske kan mer justeras.

Inte moralpolis

Nooshi Dadgostar vill inte vara moralpolis i klimatpolitiken. V:s roll är att ta politiska beslut som gör det möjligt för människor att ställa om, inte att lägga sig i vad folk gör i sina liv. Siktet ska vara inställt på att få fram elfolkbilar, laddstolpar och stora investeringar i kollektivtrafik.

I talet på kongressen säger hon:

– Att göra det dyrare för vanliga arbetare att leva sina liv tömmer bara plånboken, det förändrar inte samhället. För de högavlönade spelar prishöjningar ingen större roll.