UtslÀppen av vÀxthusgaser inom Sveriges grÀnser har minskat med nÀstan 30 procent sedan 1990-talet. Men samtidigt orsakar vÄr konsumtion stora klimatutslÀpp i andra lÀnder, som inte rÀknas med i den bokföringen.
Dessa sÄ kallade konsumtionsbaserade utslÀpp Àr för nÀrvarande cirka 70 procent större Àn de territoriella utslÀppen i Sverige. Det motsvarar cirka nio ton vÀxthusgaser per person. För att bromsa den globala uppvÀrmningen i linje med Parisavtalet mÄste utslÀppen minska till mindre Àn ett ton per person senast 2050.
"StÀlla krav"
Regeringen utökar dÀrför uppdraget för den pÄgÄende miljömÄlsutredningen, till att Àven ta fram strategier för att minska Sveriges konsumtionsutslÀpp. I direktivet nÀmns behovet av att se över klimatpÄverkan frÄn bÄde bÄde konsumtion och offentlig upphandling, samt internationella flygresor och sjöfart.
TT: Vad kan det handla om för typ av ÄtgÀrder?
ââEn sak som jag tror blir ganska sjĂ€lvklar Ă€r att skaffa kunskap om vilken klimatpĂ„verkan olika produkter har i produktionsledet, sĂ„ att man kan ha en klimatmĂ€rkning pĂ„ varor som importeras. DĂ„ kan man styra till exempel offentlig upphandling och stĂ€lla krav pĂ„ bra klimatkriterier nĂ€r varor ska importeras till Sverige, sĂ€ger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
TT: Vilken typ av varor handlar det om till exempel?
ââDet kan vara allt frĂ„n infrastrukturprojekt som guldbron (vid Slussen i Stockholm), munskydd, klĂ€der, textilier, livsmedel till offentliga bespisningar och sjukhus, bussar och sĂ„ vidare, svarar Lövin.
"Mer klimatsmarta"
TT: UtslÀppen frÄn internationella flygresor ingÄr ju inte i nÄgot lands klimatutslÀpp just nu. Hur ska Sverige kunna pÄverka det?
ââSverige har redan tagit flera steg för att minska klimatpĂ„verkan frĂ„n svenskarnas flygande, genom flygskatten och obligatorisk inblandning av förnybart i flygfotogen. Jag tror att beredningen kommer att titta pĂ„ hur man kan driva det hĂ€r ytterligare internationellt för att fĂ„ exempelvis en beskattning pĂ„ flygbrĂ€nsle och mer klimatsmarta sĂ€tt att resa, sĂ€ger Lövin.
TT: NĂ€r det gĂ€ller varor som vi importerar â Ă€r inte de utslĂ€ppen egentligen ett ansvar för de exporterande lĂ€nderna, enligt Parisavtalet?
ââJo, det stĂ€mmer. Och man kan ju sĂ€ga att det gynnar Sverige, i och med att mycket av det vi konsumerar inte produceras hĂ€r. Men det missgynnar fattiga lĂ€nder, som fĂ„r stora utslĂ€pp pĂ„ sitt konto för saker som i sjĂ€lva verket konsumeras i ett annat land. DĂ€rför Ă€r det ocksĂ„ en del av Parisavtalet att de rika lĂ€nderna ska ta ett större solidariskt ansvar för att pĂ„skynda den globala omstĂ€llningen i hela vĂ€rlden.
Tror följer efter
TT: Vad sÀger du till kritiker som menar att det hÀr inte ger mÀrkbar pÄverkan pÄ de globala utslÀppen, utan bara leder till att Sverige fÄr betala mer för importvaror?
ââDet brukar vara oerhört effektfullt om en importnation stĂ€ller höga miljökrav eller krav pĂ„ arbetsvillkor, sĂ„ att det verkligen hĂ€nder saker dĂ€r produktionen sker. Och sĂ„ utgĂ„r jag frĂ„n att andra lĂ€nder kommer att följa efter, och att EU mĂ„ste ta ett sĂ€rskilt ansvar hĂ€r, sĂ€ger Isabella Lövin.
Utredningen ska redovisas senast den 31 januari 2022.