Medicinstopp hårt slag för alzheimerdrabbade

Besvikelsen är stor sedan ett nytt läkemedel mot alzheimer fått avslag av EU:s läkemedelsmyndighet.
–Det är upprörande, säger Liselotte Jansson vid Alzheimerfonden.

En ny medicin mot Alzheimers sjukdom stoppas av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Arkivbild.

En ny medicin mot Alzheimers sjukdom stoppas av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Arkivbild.

Foto: Adam Ihse/TT

Medicin2024-07-31 07:55

Förväntningarna var skyhöga inför beslutet. Men när beskedet i förra veckan kom om att läkemedlet lecanemab inte får godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA var det en kalldusch för patienter och deras anhöriga. Det uppger Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

– Många är väldigt ledsna och besvikna. När den här bromsmedicinen äntligen står till buds är det idiotiskt att stoppa den, särskilt som den godkänts av flera andra länder.

Enligt Liselotte Jansson innebär avslaget att värdefull tid går förlorad.

– Patienter med alzheimer har inte tiden på sin sida, den är deras värsta fiende.

Svårknäckt nöt

Vid alzheimer bildas plack i form av proteinet beta-amyloid som ansamlas i hjärnan. Lecanemab har varit efterlängtat eftersom det består av antikroppar som riktar sig specifikt mot proteinet, till skillnad från dagens mediciner.

Men de högt ställda förväntningarna på medicinen har inte infriats, enligt alzheimerforskaren Hugo Lövheim vid Umeå universitet.

– Även om lecanemab påverkar de underliggande orsakerna till alzheimer så har effekten på patienternas symptom och sjukdomsutveckling inte varit så stor.

Motiveringen till EMA:s beslut är att vinsten inte är tillräcklig i förhållande till eventuella nackdelar och biverkningar, som svullnad och risk för blödningar i hjärnan.

– Nyttan är inte så stor medan riskerna inte är obetydliga. Så för oss forskare är beslutet ändå inte helt överraskande, säger Lövheim.

Han fortsätter:

– Det har forskats under lång tid men alzheimer har visat sig vara en svår nöt att knäcka. Det har att göra med att vi ännu inte har tillräckligt stor kännedom om sjukdomens olika mekanismer.

Sista ordet inte sagt

Han understryker att EMA:s uppgift är att värna patienternas säkerhet.

– Det är klart att patienter och deras anhöriga har stora förhoppningar om att det ska komma nya bättre behandlingar. Men mitt i all besvikelse måste man komma ihåg hur viktigt det är att myndigheterna får göra sina oberoende undersökningar.

Läkemedlet har tidigare godkänts i bland annat USA, Japan och Kina. Det svenska företaget Bioarctic, som ligger bakom upptäckten som ligger till grund för läkemedlet, har meddelat att en omprövning av beslutet har begärts.

Hugo Lövheim utesluter inte att det kan bli en ändring.

– Jag tror inte att det sista ordet är sagt. Om ytterligare data som inte tidigare har presenterats tillförs kanske det kan förändra bilden.

Bakgrund: Nytt läkemedel mot alzheimer

Lekanemab har blivit godkänt i USA, Japan, Sydkorea, Kina, Hongkong och Israel.

Men den europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) anser att den observerade effekten av bromsningen av den kognitiva försämringen inte väger upp risken för allvarliga biverkningar kopplat till medicinen.

Lecanemab, som marknadsförs under varumärket Leqembi, har utvecklats av det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen och japanska Eisai.

Läkemedlet bygger på en upptäckt av den svenska forskaren Lars Lannfeldt, professor vid Uppsala universitet. Medicinen har utvecklats bland annat av det svenska företaget Bioarctic som Lars Lannfeldt har varit med och grundat. Bioarctic får en royalty på den globala försäljningen av lecanemab.

Källor: Dagens medicin med flera.


Fakta: Hjärncellerna dör onormalt fort

Bland demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom den vanligaste. Det är också rätt vanligt med Alzheimers sjukdom i kombination med blodkärlsdemens (vaskulär demens).

Gemensamt är att de alla innebär problem med minnesfunktionerna.

I Sverige har drygt 100 000 personer Alzheimers sjukdom.

De viktigaste riskfaktorerna är hög ålder och ärftlighet.

Vid sjukdomen bildas små klumpar vid nervtrådarna, så kallade amyloida plack. De består främst av beta-amyloid, som är ett slags protein. Placken som bildas i hjärncellerna leder till att nervcellerna i hjärnan dör onormalt fort.

Alzheimer uppträder vanligen efter 65 år. Men den kan även drabba yngre, så tidigt som i 35-årsåldern.

Källor: Alzheimerfonden, Demenscentrum med flera.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!