Segerdagen som de Gaulle höll pÄ att stjÀla

Angela Merkel lĂ€gger ned en krans, Elizabeth II hĂ„ller tal och Ryssland inviger en hyllningskatedral – 75-Ă„rsdagen av Nazitysklands kapitulation högtidlighĂ„lls, om Ă€n i covids skugga. Samtidigt pĂ„minner nyslĂ€ppta dokument om hur nĂ€ra det var att "segerdagen" gick till historien som den 7 i stĂ€llet för den 8 och 9 maj.

Frankrikes ledare Charles de Gaulle fick en huvudroll i dramatiken kring hur segermakterna skulle offentliggöra krigsslutet i Europa. Bild tagen ur fÀrgfilm Hollywoodregissören George Stevens tog i Paris 1944.

Frankrikes ledare Charles de Gaulle fick en huvudroll i dramatiken kring hur segermakterna skulle offentliggöra krigsslutet i Europa. Bild tagen ur fÀrgfilm Hollywoodregissören George Stevens tog i Paris 1944.

Foto: George Stevens/Library of Congress/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-05-07 18:35
Henrik Samuelsson/TT

Pandemin innebĂ€r nedtonat firande i mĂ„nga lĂ€nder. Tysklands förbundskansler Merkel och president Frank-Walter Steinmeier fĂ„r se till att hĂ„lla avstĂ„nd nĂ€r de lĂ€gger ner en krans vid Neue Wache, minnesplatsen för andra vĂ€rldskrigets slut i Berlin. Storbritanniens drottning Elizabeth II – som faktiskt tjĂ€nstgjorde i kriget – hĂ„ller tal, men det Ă€r förinspelat i karantĂ€nen i Windsor.

I Ryssland, som firar den 9 snarare Àn den 8 maj, fanns det sÄ sent som för nÄgra mÄnader sedan hopp om att USA:s president Donald Trump skulle gÀsta den traditionella militÀrparaden. Men nu Àr hela paraden instÀlld. Stora byggprojekt stoppas dock inte lika lÀtt, sÄ pÄ segerdagen ska invigningen av den nya militÀra UppstÄndelsekatedralen ske planenligt utanför Moskva.

Moskva protesterade

Den 8 maj 1945 har gĂ„tt till historien som segerdagen i Europa – "VE-day", eller "Victory in Europe Day", pĂ„ engelska – eftersom det var dĂ„ USA, Storbritannien och Sovjetunionen officiellt gick ut med att krigföringen i Europa avslutades. Nazitysklands kapitulation hade dock skrivits under redan natten före, klockan 02.41 den 7 maj, i den nordfranska staden Reims.

Men efter undertecknandet vidtog en intensiv och prestigeladdad dragkamp pĂ„ högsta nivĂ„ om nĂ€r, var och hur detta oerhörda glĂ€djebesked skulle nĂ„ ut. Moskva protesterade mot flera aspekter av kapitulationen, vilket ledde till att en ny version skrevs under i Berlin kvĂ€llen efter – sĂ„ sent att klockan hunnit gĂ„ över midnatt i Sovjetunionen, vilket Ă€r anledningen att firandet dĂ€r Ă€r en dag senare. Och de respektive ledarna i Washington, London och Moskva behövde dessutom större delen av den 7 maj pĂ„ sig att enas om hur de skulle kungöra krigsslutet.

Till slut kom Harry Truman i USA, Winston Churchill i Storbritannien och sovjetiske Josef Stalin överens om ett klockslag den 8 maj dÄ vÀrlden skulle fÄ veta; klockan 9 i Washington, vilket innebar klockan 15 i London och 16 i Moskva.

Arga ofta

SÄ allt frid och fröjd? Nej. Britterna fick bestörta höra att den franske ledaren Charles de Gaulle tÀnkte stjÀla rampljuset genom att hÄlla tal redan klockan 20 den 7 maj. Det var extra kÀnsligt med tanke pÄ den stingsliga relationen mellan Churchill och de Gaulle, som kan illustreras av ett citat frÄn fransmannen tidigare under kriget:

– NĂ€r jag har rĂ€tt blir jag arg. Churchill blir arg nĂ€r han har fel. Vi Ă€r arga pĂ„ varandra ofta.

Det brittiska krigskabinettet insÄg att den bÄngstyrige de Gaulle inte skulle lyssna pÄ befallningar. De kunde bara meddela Paris vad Washington, London och Moskva enats om, och hÄlla tummarna. "Om han inte ville lyssna kunde inga ytterligare pÄtryckningar göras", heter det i protokollet frÄn premiÀrministerresidenset 10 Downing Street som det brittiska riksarkivet nu publicerat, skriver The Guardian.

de Gaulle dröjde till sista stund. Men till britternas lÀttnad flyttade han sitt tal.

Fakta: Andra vÀrldskriget

Det som skulle komma att kallas andra vĂ€rldskriget anses ha börjat med Tysklands anfall mot Polen, som inleddes i Gdansk den 1 september 1939 – Ă€ven om dĂ„ flera konflikter som kom att ingĂ„ i kriget dĂ„ redan rasat flera Ă„r i sĂ„vĂ€l Afrika och Europa som Asien.

Snart involverades en stor del av alla lÀnder pÄ ett eller annat sÀtt i kriget. TvÄ motsatta lÀger bildades, axelmakterna med Tyskland som ledande kraft, och de allierade med Storbritannien i brÀschen.

Axelmakterna hade i flera Ă„r stark medvind, men 1942–1943 vĂ€nde det av mĂ„nga skĂ€l, bland den att axelmakten Japan provocerat in USA pĂ„ de allierades sida i kriget.

I Europa avslutades kriget vĂ„ren 1945, men i Asien dröjde det till sensommaren – dĂ„ USA tagit till det nya domedagsvapnet atombomben – innan Japan kapitulerade.

Andra vÀrldskriget klassas som historiens största mÀnskliga konflikt, med totalt över 50 miljoner förlorade mÀnniskoliv.

Det fick avgörande konsekvenser som fortsÀtter att prÀgla vÀrlden Àn i dag, bland annat det kalla kriget under 1900-talets andra halva, samt bildandet av FN och EU.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!