Protester mot bantade idrottsgymnasier

Landets idrottsgymnasier fĂ„r en ny form – och fĂ€rre elever. Förslaget har vĂ€ckt oro, inte minst i flera stora idrottsförbund. Men ocksĂ„ tunga Sveriges Kommuner och Regioner gör tummen ned.

Mer Àn 10|000 elever pluggar pÄ idrottsgymnasium. Bilden tagen i juni, nÀr studenterna frÄn Malmö idrottsgymnasium hade utspring pÄ Malmö stadion.

Mer Àn 10|000 elever pluggar pÄ idrottsgymnasium. Bilden tagen i juni, nÀr studenterna frÄn Malmö idrottsgymnasium hade utspring pÄ Malmö stadion.

Foto: Johan Nilsson/TT

Kalmar2020-11-23 06:05

Mer Ă€n 10 000 ungdomar kombinerar studier och en satsning pĂ„ sin idrott vid nĂ„got av landets idrottsgymnasier. För mĂ„nga Ă€r upplĂ€gget en förutsĂ€ttning för att kunna satsa pĂ„ en elitkarriĂ€r i sin sport.

Men regeringen förbereder för att idrottsgymnasierna ska stöpas om. Antalet idrottselever har ökat kraftigt och dÀrför behöver finansieringen och organiseringen ses över, enligt utbildningsdepartementet.

Lika för alla

Enligt förslaget slopas de tvÄ olika typer av idrottsgymnasier som finns i dag och alla ges samma regler och villkor. Samtliga idrottsgymnasier, och inte bara de som i dag benÀmns riksidrottsgymnasier och frÀmst har individuella idrotter, ska fÄ statsbidrag till anlÀggningar, trÀnare och annat. Alla elever som behöver flytta ska ha rÀtt till inackorderingstillÀgg.

Samtidigt betonas det att utbildningarna ska vara till endast för elitidrottssatsande ungdomar. Antalet elever har under Ären ökat kraftigt men nu föreslÄs att antalet studieplatser bantas. RejÀlt. Det handlar om en halvering, vilket inte ovÀntat vÀcker protester.

“Vi ser en stor risk i förslaget att fotbollen förlorar vĂ€ldigt mĂ„nga utbildningsplatser, vilket drabbar svensk fotboll i sport”, skriver Svenska Fotbollförbundet och varnar för att mĂ„nga unga löften “kommer att hoppa av gymnasiestudierna för att i stĂ€llet satsa allt pĂ„ sin idrott”.

Innebandyförbundet efterlyser en analys av varje idrotts behov – “det tillhör lagbollsporternas karaktĂ€r att tĂ€vlandet sker i lag med stora spelartrupper som möts under en sĂ€song”.

DÄligt för klubbar

Svenska Friidrottsförbundet och dito Gymnastikförbundet ser en risk för att ett strĂ€ngare urval av elever kan bli en “kontraproduktiv selektering” dĂ€r sent utvecklade 15-Ă„ringar missgynnas.

Ytterligare en farhĂ„ga lyfts av Fria LĂ€roverken i Sverige, med idrottsgymnasier i Kalmar, Malmö, Linköping och Karlstad. FĂ€rre studieplatser och skolor kan leda till att “lokala klubbar tappar viktiga lagmedlemmar nĂ€r dessa mĂ„ste flytta till skolor lĂ€ngre bort”.

Uppsala kommun ser en risk för att fler ungdomar som mĂ„ste flytta lĂ„ngt frĂ„n familj och vĂ€nner leder till fler avhopp medan Malmö stad pekar pĂ„ samhĂ€llsnyttan med att mĂ„nga satsar pĂ„ idrott under gymnasietiden “dĂ„ detta kan gynna utveckling av goda ledaregenskaper sĂ„vĂ€l inom idrott som arbetsliv”.

Andra lösningar

Och paraplyorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) landar i att avstyrka det mesta i förslaget och framför allt ett reducerat antal elever. “Vi tycker (att) det finns ett vĂ€rde i att elever fĂ„r utveckla sina talanger och att det ska gĂ„ att kombinera idrottande pĂ„ hög nivĂ„ med gymnasieutbildning, skriver SKR och fortsĂ€tter: “De problem som finns med dagens ordning fĂ„r det hittas andra lösningar pĂ„â€.

SKR:s yttrande togs inte enhĂ€lligt – S, V och MP reserverade sig och ville tillstyrka omgörningen.

LÀggs pÄ familjen

I översynen finns ocksĂ„ ett förslag som lĂ€gger ett ekonomiskt krav pĂ„ familjerna. Principen om avgiftsfri utbildning för skolelever krockar nĂ€mligen med dyr – eller jĂ€ttedyr – elitidrott.

Det har varit kutym att eleverna kommer till idrottsgymnasiet med sin tÀvlingshÀst, hockey- eller skidutrustning. Men sedan Skolinspektionen kritiserat nÄgra skolor för detta och en debatt uppstod blev en översyn av skollagen nödvÀndig.

Enligt förslaget fĂ„r idrottsgymnasierna en sĂ€rregel, vilket betyder att eleverna sjĂ€lva – eller deras förĂ€ldrar – ska stĂ„ för utrustningen. Förslaget motiveras med att det Ă€r orimligt att skolorna, det vill sĂ€ga skattebetalarna, ska betala den.

Detta fÄr stöd av flertalet remissinstanser. Skolinspektionen pÄpekar dock att andra specialutbildningar kan reagera: "Exempelvis kan musikutbildningar vilja ha motsvarande undantag".

Hur bedöma?

Men i förslaget sÀgs ocksÄ att skolan ska bekosta utrustningen i de undantagsfall nÀr eleven eller dess familj inte har rÄd. För otydligt, menar flera remissinstanser. Hur ska en huvudman kunna bedöma en vÄrdnadshavares ekonomiska förutsÀttningar? Vad hÀnder om en en vÄrdnadshavare fÄr Àndrade förutsÀttningar under utbildningen? frÄgar Svenska Ridsportförbundet och Svenska Skidförbundet.

Uppsala kommun föreslĂ„r statligt stöd till de idrottsutbildningar som behöver dyr utrustning: “Det finns en risk med det nuvarande förslaget att ojĂ€mlikheten befĂ€sts sĂ„ att endast barn till vĂ€lbestĂ€llda förĂ€ldrar har möjlighet att utöva sin idrott pĂ„ elitnivĂ„ inom gymnasieskolan”.

Det blir nu upp till utbildningsminister Anna Ekström (S) att vÀga in alla Äsikter och Äterkomma med ett slutligt förslag. De nya bestÀmmelserna föreslÄs trÀda i kraft den 1 januari 2022.

Fakta: Idrottsgymnasier i dag

Det finns tvÄ typer av idrottsgymnasier: riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkÀnda idrottsutbildningar (NIU).

Vid bÄda utövar eleverna Àmnet specialidrott med syfte att utvecklas till elitidrottare.

Riksidrottsgymnasierna har riksrekrytering medan NIU har lokal/regional antagning.

Skolverket har det övergripande ansvaret för all gymnasieutbildning, inklusive RIG och NIU.

För att bli godkÀnd som NIU krÀvs ett etablerat samarbete med specialidrottsförbund.

Riksidrottsgymnasierna ska vara godkÀnda av Riksidrottsförbundet.

RIG har, till skillnad frÄn NIU, statligt stöd för merkostnaderna i Àmnet specialidrott.

Riksidrottsgymnasierna har cirka 1 200 elever och NIU minst 9 000 elever.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!