Under 2023 köpte svenskarna kosttillskott och vitaminer för nära 3,6 miljarder kronor, enligt siffror från branschorganisationen Svensk Egenvård.
Bara på Apoteket har man sedan 2022 sett en ökning av försäljningen av kosttillskott med 15 procent.
– Jag tror att det speglar ett ökat intresse i samhället för hälsa och egenvård, säger Åsa Knutsson, kvalitetsansvarig för egenvård på Apoteket AB.
Onödigt mycket
I marknadsföringen syns argument som att produkterna kan ge mer energi, bättre sömn, mjukare hud eller mindre klimakteriebesvär. Men hur mycket tillskott behöver vi egentligen?
– Generellt köper vi för mycket kosttillskott för onödigt mycket pengar, säger Ingrid Larsson som är näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.
Enligt henne klarar sig de allra flesta utmärkt utan något extra tillskott. Vi får i oss det vi behöver via maten.
För att ta tillskott bör man enligt henne framför allt ha en konstaterad brist. Ett exempel är kvinnor i fertil ålder med rikliga menstruationer som kan behöva extra järn. Andra fall är vissa sjukdomar som ger begränsad aptit eller specifika dieter där flera livsmedelsgrupper utesluts, som vid vegansk kost.
– Vid misstanke om brist är det viktigt att utredas av vården och få tillskotten. I värsta fall kan man annars riskera att maskera en allvarlig sjukdom genom att ta tillskott på eget bevåg, säger Ingrid Larsson.
Oklar magnesiumvurm
Ett av de tillskott som blivit populärt är magnesium. Mineralen påstår minska trötthet och minska myrkrypningar i benen. Magnesiumvurmen har gjort Ingrid Larsson förvånad.
– Det finns inga vetenskapliga belägg för att vi behöver extra magnesium och inte heller för att det hjälper mot krypningar i benen. Magnesium finns dessutom lite här och där i kosten, bland annat i bröd, baljväxter, kött och fisk, så risken för brist är liten.
Ett vitamin som ökar i försäljning under vinterhalvåret är vitamin D. Det bildas i huden när den utsätts för solljus och finns i viss typ av mat. Livsmedelsverket rekommenderar att vissa grupper tar tillskott av D-vitamin, exempelvis barn under 2 år och personer över 75 år.
Solen räcker inte
Men mellan den 1 oktober och den 30 mars räcker inte solstrålningen på våra breddgrader till för att kroppen ska kunna producera D-vitamin.
– Då behöver vi alla få i oss det via mat eller tillskott, säger Ingrid Larsson.
Åsa Knutsson på Apoteket tror att de flesta vet att en allsidig kost ger oss det vi behöver, men menar att många tycker att det är svårt att få i sig.
– Man kanske inte äter 500 gram frukt och grönt om dagen och fisk två till tre gånger i veckan. Då kan komplement vara bra, säger hon.
Rättat: I en tidigare version angavs fel siffra för försäljningen av kosttillskott.