Sedan 1980-talet har andelen svenskar med övervikt och fetma ökat. Det gĂ€ller inte bara vuxna â trenden syns i alla Ă„ldersgrupper.
ââVi ser en förskjutning mot att i stort sett alla lĂ€gger pĂ„ sig mer, sĂ€ger Lena Hansson, utredare pĂ„ FolkhĂ€lsomyndigheten.
Andelen med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt FolkhÀlsomyndigheten. 2004 berÀknades 11 procent i Äldersgruppen 16-84 Är ha fetma. 2018 hade andelen ökat till 16 procent.
Fler har blivit tyngre och det som sÀrskilt oroar forskare Àr trenden hos barn och unga.
ââDet Ă€r högst orovĂ€ckande att ökningen har varit sĂ„ kraftfull bland skolbarn under de senaste tio Ă„ren, sĂ€ger Lena Hansson.
ââAndelen ungdomar och unga vuxna som har övervikt eller fetma i dag motsvarar vad 50-Ă„ringar hade för ganska mĂ„nga Ă„r sedan.
Sluta överkonsumera
Men vad beror pÄ det? FrÄgan Àr komplex och nÄgon enskilt svar finns inte. InternetanvÀndandet har pekats ut som en bidragande faktor till minskad fysisk aktivitet, inte minst sedan intÄget av smarta telefoner.
ââDet mĂ„nga forskare Ă€r överens om Ă€r att det inte Ă€r den fysiska aktiviteten som Ă€r den frĂ€msta orsaken utan det Ă€r snarare maten som Ă€r förklaringen till det vi ser, sĂ€ger Lena Hansson.
HÀr spelar processad eller ultraprocessad mat, exempelvis godis och lÀsk, en stor roll. SkrÀpmat innehÄller mycket energi och Àr lÀttare för kroppen att ta upp.
ââUltraprocessad mat Ă€r nĂ€ringsfattig och energirik och relativt billig. Den har kanske fĂ„tt Ă€nnu större utrymme i dag för att vi ocksĂ„ lever mer stressade liv, man har gĂ„tt över till att Ă€ta mer halv- och helfabrikat och snabbmatsindustrin Ă€r fortfarande stor.
Ăven proportionerna har förĂ€ndrats, enligt Liselotte SchĂ€fer Elinder, professor i folkhĂ€lsovetenskap vid Karolinska institutet. I dag överkonsumeras mat pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n tidigare.
ââNĂ€r jag var barn fick man dela pĂ„ en flaska lĂ€sk pĂ„ 25 centiliter. I dag delar man pĂ„ en lĂ€sk som Ă€r pĂ„ en liter, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââNu kan du ocksĂ„ köpa den hĂ€r typen av ultraprocessade livsmedel dygnet runt.
En vattendelare
VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) uppmanade för nÄgra Är sedan lÀnder att övervÀga skatt pÄ lÀsk för fÄ bukt med ökad fetma, framför allt hos barn. En sÀrskild punktskatt pÄ lÀsk och sockrade drycker finns i exempelvis Mexiko och vissa stÀder i USA.
Men Äsikterna om beskattning gÄr isÀr. Inom svensk politik har intresset för en sÀrskild skatt varit svalt. Att reglera konsumtionen av livsmedel Àr svÄrt, men kan vara ett av flera verktyg att anvÀnda sig av för att bromsa fetma i befolkningen, menar Liselotte SchÀfer Elinder.
ââMan skulle kunna beskatta de hĂ€r produkterna mycket mer Ă€n vad man gör i dag. Det finns starkare styrmedel Ă€n information men det Ă€r mĂ„nga beslutsfattare som tycker att det Ă€r att gĂ„ för lĂ„ngt, att lĂ€gga sig i folks beslut pĂ„ det sĂ€ttet.
Hon fortsÀtter:
ââInom miljöarbetet dĂ€remot anvĂ€nder man ekonomiska styrmedel och reglering med stor framgĂ„ng. NĂ€r det gĂ€ller kosten Ă€r politikerna inte benĂ€gna att göra det i dag.
Dystert framÄt
För att stoppa utvecklingen med en allt tyngre befolkning krÀvs en mobilisering frÄn hela samhÀllet. Inom skolan har mÄnga insatser gjorts, enligt Liselotte SchÀfer Elinder. Men mer arbete krÀvs.
ââSkolan i Sverige Ă€r vĂ€ldigt bra nĂ€r det handlar om hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande insatser. Det Ă€r framför allt i hemmet i socioekonomiskt svaga omrĂ„den dĂ€r problemet ligger, sĂ€ger hon och betonar att det Ă€r viktigt med stöd och hjĂ€lp till familjer om kost och motion.
Problematiken Ă€r inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt unik för Sverige â globalt ser trenden likadan ut. Enligt WHO var 1,9 miljarder vuxna (över 18 Ă„r) överviktiga under 2016, 650 miljoner av dem led av fetma. Samma trend syns i vĂ„ra grannlĂ€nder.
ââInternationellt har man börjat prata om fetmafrĂ„gan i hĂ„llbarhetstermer. Det handlar om överkonsumtion och vi mĂ„ste generellt sett konsumera mindre av allting, inte minst mat. Det Ă€r inte hĂ„llbart att befolkningen blir tyngre och tyngre i de flesta lĂ€nder i vĂ€rlden, sĂ€ger Liselotte SchĂ€fer Elinder.
Det finns inget som pekar pÄ att den uppÄtgÄende trenden med fetma kommer att brytas i nÀrtid.
ââSĂ€tter vi inte in insatser finns det ingenting som sĂ€ger att det skulle plana ut, sĂ€ger Lena Hansson vid FolkhĂ€lsomyndigheten.