"Inte hÄllbart att befolkningen blir tyngre"

BÄde fetma och övervikt hos svenskarna har ökat under de senaste Ärtiondena och det finns inget som tyder pÄ att den uppÄtgÄende kurvan ska vika ned. SÀrskilt oroande Àr tendensen hos unga.
–Det Ă€r inte hĂ„llbart att befolkningen blir tyngre och tyngre i de flesta lĂ€nder i vĂ€rlden, sĂ€ger Liselotte SchĂ€fer Elinder, professor i folkhĂ€lsovetenskap.

Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt FolkhÀlsomyndigheten.

Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt FolkhÀlsomyndigheten.

Foto: Johan HallnÀs/TT

HĂ€lsa2021-12-25 07:37

Sedan 1980-talet har andelen svenskar med övervikt och fetma ökat. Det gĂ€ller inte bara vuxna – trenden syns i alla Ă„ldersgrupper.

– Vi ser en förskjutning mot att i stort sett alla lĂ€gger pĂ„ sig mer, sĂ€ger Lena Hansson, utredare pĂ„ FolkhĂ€lsomyndigheten.

Andelen med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt FolkhÀlsomyndigheten. 2004 berÀknades 11 procent i Äldersgruppen 16-84 Är ha fetma. 2018 hade andelen ökat till 16 procent.

Fler har blivit tyngre och det som sÀrskilt oroar forskare Àr trenden hos barn och unga.

– Det Ă€r högst orovĂ€ckande att ökningen har varit sĂ„ kraftfull bland skolbarn under de senaste tio Ă„ren, sĂ€ger Lena Hansson.

– Andelen ungdomar och unga vuxna som har övervikt eller fetma i dag motsvarar vad 50-Ă„ringar hade för ganska mĂ„nga Ă„r sedan.

Sluta överkonsumera

Men vad beror pÄ det? FrÄgan Àr komplex och nÄgon enskilt svar finns inte. InternetanvÀndandet har pekats ut som en bidragande faktor till minskad fysisk aktivitet, inte minst sedan intÄget av smarta telefoner.

– Det mĂ„nga forskare Ă€r överens om Ă€r att det inte Ă€r den fysiska aktiviteten som Ă€r den frĂ€msta orsaken utan det Ă€r snarare maten som Ă€r förklaringen till det vi ser, sĂ€ger Lena Hansson.

HÀr spelar processad eller ultraprocessad mat, exempelvis godis och lÀsk, en stor roll. SkrÀpmat innehÄller mycket energi och Àr lÀttare för kroppen att ta upp.

– Ultraprocessad mat Ă€r nĂ€ringsfattig och energirik och relativt billig. Den har kanske fĂ„tt Ă€nnu större utrymme i dag för att vi ocksĂ„ lever mer stressade liv, man har gĂ„tt över till att Ă€ta mer halv- och helfabrikat och snabbmatsindustrin Ă€r fortfarande stor.

Även proportionerna har förĂ€ndrats, enligt Liselotte SchĂ€fer Elinder, professor i folkhĂ€lsovetenskap vid Karolinska institutet. I dag överkonsumeras mat pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n tidigare.

– NĂ€r jag var barn fick man dela pĂ„ en flaska lĂ€sk pĂ„ 25 centiliter. I dag delar man pĂ„ en lĂ€sk som Ă€r pĂ„ en liter, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– Nu kan du ocksĂ„ köpa den hĂ€r typen av ultraprocessade livsmedel dygnet runt.

En vattendelare

VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) uppmanade för nÄgra Är sedan lÀnder att övervÀga skatt pÄ lÀsk för fÄ bukt med ökad fetma, framför allt hos barn. En sÀrskild punktskatt pÄ lÀsk och sockrade drycker finns i exempelvis Mexiko och vissa stÀder i USA.

Men Äsikterna om beskattning gÄr isÀr. Inom svensk politik har intresset för en sÀrskild skatt varit svalt. Att reglera konsumtionen av livsmedel Àr svÄrt, men kan vara ett av flera verktyg att anvÀnda sig av för att bromsa fetma i befolkningen, menar Liselotte SchÀfer Elinder.

– Man skulle kunna beskatta de hĂ€r produkterna mycket mer Ă€n vad man gör i dag. Det finns starkare styrmedel Ă€n information men det Ă€r mĂ„nga beslutsfattare som tycker att det Ă€r att gĂ„ för lĂ„ngt, att lĂ€gga sig i folks beslut pĂ„ det sĂ€ttet.

Hon fortsÀtter:

– Inom miljöarbetet dĂ€remot anvĂ€nder man ekonomiska styrmedel och reglering med stor framgĂ„ng. NĂ€r det gĂ€ller kosten Ă€r politikerna inte benĂ€gna att göra det i dag.

Dystert framÄt

För att stoppa utvecklingen med en allt tyngre befolkning krÀvs en mobilisering frÄn hela samhÀllet. Inom skolan har mÄnga insatser gjorts, enligt Liselotte SchÀfer Elinder. Men mer arbete krÀvs.

– Skolan i Sverige Ă€r vĂ€ldigt bra nĂ€r det handlar om hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande insatser. Det Ă€r framför allt i hemmet i socioekonomiskt svaga omrĂ„den dĂ€r problemet ligger, sĂ€ger hon och betonar att det Ă€r viktigt med stöd och hjĂ€lp till familjer om kost och motion.

Problematiken Ă€r inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt unik för Sverige – globalt ser trenden likadan ut. Enligt WHO var 1,9 miljarder vuxna (över 18 Ă„r) överviktiga under 2016, 650 miljoner av dem led av fetma. Samma trend syns i vĂ„ra grannlĂ€nder.

– Internationellt har man börjat prata om fetmafrĂ„gan i hĂ„llbarhetstermer. Det handlar om överkonsumtion och vi mĂ„ste generellt sett konsumera mindre av allting, inte minst mat. Det Ă€r inte hĂ„llbart att befolkningen blir tyngre och tyngre i de flesta lĂ€nder i vĂ€rlden, sĂ€ger Liselotte SchĂ€fer Elinder.

Det finns inget som pekar pÄ att den uppÄtgÄende trenden med fetma kommer att brytas i nÀrtid.

– SĂ€tter vi inte in insatser finns det ingenting som sĂ€ger att det skulle plana ut, sĂ€ger Lena Hansson vid FolkhĂ€lsomyndigheten.

Fakta: Fetma och övervikt

Kroppsmasseindex, eller body mass index (BMI), Àr ett mÄtt pÄ förhÄllandet mellan kroppslÀngd och vikt som har tagits fram av VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO). Det ger en grov bild av en vuxen mÀnniskas viktstatus.

BMI rÀknas ut genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslÀngden (meter) i kvadrat.

Undervikt: BMI under 18,5.

Normalvikt: BMI 18,5–24,9.

Övervikt: BMI 25–29,9.

Fetma: BMI 30–39,9.

Grav fetma: BMI 40 eller högre.

BMI tar inte hÀnsyn till hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett, eller hur fettet Àr fördelat i kroppen. Det kan leda till att exempelvis kroppsbyggare och elitidrottare fÄr ett högt BMI som inte ger en rÀttvisande bild av deras hÀlsostatus. PÄ motsvarande sÀtt kan mycket korta eller mycket lÄnga personer fÄ ett missvisande vÀrde, och för barn fungerar formeln inte alls.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten och Livsmedelsverket


Fakta: Fetma och övervikt i Sverige

Antalet svenskar med övervikt eller fetma har ökat kraftigt de senaste Ären. UngefÀr varannan svensk rÀknas som överviktig eller fet, det vill sÀga har ett kroppsmasseindex (BMI) pÄ 25 eller mer. 2020 uppskattades 52 procent av den vuxna befolkningen ha fetma eller övervikt.

Övervikt eller fetma Ă€r vanligare hos mĂ€n Ă€n hos kvinnor i Sverige (57 procent respektive 46 procent). NĂ€r det gĂ€ller andelen med fetma Ă€r dock mĂ€n och kvinnor pĂ„ en mer likvĂ€rdig nivĂ„ (15 procent respektive 16 procent).

Det finns Àven skillnader runtom i landet. Andelen med fetma eller övervikt var 2020 som högst i GÀvleborgs lÀn (62 procent) och som lÀgst i Stockholms lÀn (44 procent).

Fetma och övervikt Àr kopplad till en förhöjd risk för olika sjukdomar, exempelvis typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjÀrt-kÀrlsjukdomar och cancer. Det kan ocksÄ pÄverka den psykiska hÀlsan.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!