Calle Skoogh dog i början av april efter en stroke, 85 Är gammal. Ammi Valfridsson skrattar lite dÄ hon berÀttar om sin sociala och utÄtriktade pappa.
ââVĂ„r pappa höll sig alltid framme, han uttalade sig till exempel i tidningar, och hade till och med en liten roll i en film. Han hade sĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga vĂ€nner. Han jublar nog i sin himmel nu, nĂ€r ocksĂ„ TT ringer och vill höra om hans begravning, sĂ€ger hon kĂ€rleksfullt.
Calle Skoogh bodde i Gislaved, och var aktiv i samhÀllet och föreningslivet.
ââDet skulle nog komma minst 150 personer pĂ„ hans begravning om det hade varit som vanligt.
Fast det Àr ju inte som vanligt nu. Det rÄder begrÀnsningar pÄ 50 personer för sammankomster, och nÄgon vanlig, stor och vÀlbesökt begravning var inte att tÀnka pÄ.
Men det hade blivit konstigt att ta farvÀl av en sÄdan person som Calle Skoogh om bara den allra nÀrmaste kretsen fÄtt delta, tyckte familjen.
ââNĂ€r begravningsbyrĂ„n föreslog livesĂ€ndning sĂ„ nappade vi direkt.
Under sjÀlva akten var de 22 nÀrmaste personerna med i kyrkan, alla de andra kunde se begravningen pÄ nÀtet i direktsÀndning.
ââBegravningsbyrĂ„n filmade med mobiltelefon, och som jag förstĂ„tt det var kvaliteten bra. Men jag tror att det hĂ€r Ă€r framtiden. Det kommer nog att finnas inspelningsutrustning i kyrkor och samlingslokaler framöver.
Bara för anmÀlda
Bara de som anmÀlt sig kunde titta, sÄ begravningen var inte för alla pÄ nÀtet. Det var viktigt, sÀrskilt för Àldre slÀktingar, tycker Ammi Valfridsson.
Hon berÀttar att de pratade i förvÀg med de Àldre slÀktingarna, och sÄg till att de hade hjÀlp med tekniken, och ocksÄ hade sÀllskap dÄ begravningsceremonin direktsÀndes. De satt tillsammans med sina barn, berÀttar hon.
ââDe tyckte att det kĂ€ndes bra att fĂ„ delta, Ă€ven om det var sĂ„ hĂ€r. De hade inte kunna vara med annars, nĂ„gra Ă€r över 90 Ă„r.
Just att de inte satt ensamma och tittade var viktigt, tyckte Ammi Valfridsson.
ââDet Ă€r ju att dela sorgen som begravningar Ă€r till för. Det skulle kĂ€nnas oerhört tragiskt att sitta ensam, tror jag.
Hon sjÀlv deltog i kyrkan, och dÄ tÀnkte hon inte pÄ att det hela sÀndes ut. Nu har inspelningen sparats, och de har fÄtt den av begravningsbyrÄn. Fast hon har inte tittat pÄ den Ànnu.
Minneshögtid senare
ââNej, jag vet inte hur jag skulle reagera. Men vi tĂ€nker ha en minneshögtid senare nĂ€r coronapandemin Ă€r över, och dĂ„ ska vi spela upp den för dem som vill. Begravningar börjar ju i moll, men sedan brukar det bli vĂ€ldigt trevligt nĂ€r man sitter tillsammans och minns. Pappa Ă€lskade stora fester.
Hon tycker att begravningen blev fin. Hennes pappa hade berÀttat hur han ville ha det, och barnbarnen sjöng och spelade musik som han hade valt.
Det var till och med lite bra att bara de nÀrmaste var med i kyrkan. PÄ sÄ vis fick de ha sin sorg för sig sjÀlva.
ââJag tror att det hĂ€r Ă€r bra Ă€ven om begrĂ€nsningarna pĂ„ grund av coronapandemin inte finns kvar. Det Ă€r mĂ„nga som Ă€r pĂ„ avstĂ„nd och inte kan delta Ă€ven annars, sĂ€ger Ammi Valfridsson.
Ulf Lernéus, vd pÄ Sveriges begravningsbyrÄers förbund, berÀttar att de ordnade livestreaming-lösningen snabbt dÄ begrÀnsningarna pÄ grund av pandemin infördes.
ââVi sĂ„g att mĂ€nniskor dröjde med att bestĂ€lla begravningar. DĂ„ tog vi fram den hĂ€r pĂ„ bara fyra dagar, sĂ€ger han.
Pandemin gör ocksÄ att ceremonierna förÀndras, för att kunna spara den stora sammankomsten till senare.
ââDet vanliga Ă€r att man har begravning först, och urnsĂ€ttning senare. Men mĂ„nga vĂ€nder pĂ„ det nu, sĂ€ger Ulf LĂ©rneus.