AnmÀlningarna till DO skenade under pandemin

Att bli nekad intrÀde för att man saknar vaccinpass eller att inte fÄ vÀlja typ av covidvaccin, har upprört mÀnniskor. Det Àr en orsak till att anmÀlningarna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) nÀra fördubblats under de tvÄ pandemiÄren som varit.

AnmÀlningarna till Diskrimineringsombudsmannen har ökat rejÀlt under pandemin, det senaste Äret motsvarade 42 procent mot 2020.

AnmÀlningarna till Diskrimineringsombudsmannen har ökat rejÀlt under pandemin, det senaste Äret motsvarade 42 procent mot 2020.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Diskriminering2022-04-01 08:08

Den som anser sig diskriminerad kan göra en anmÀlan till DO och fÄ sin sak prövad, om myndigheten bedömer att det finns lagstöd. 2015-2019 lÄg anmÀlningarna pÄ en ganska jÀmn nivÄ, med försiktiga förÀndringar frÄn Är till Är. Men 2020 sköt anmÀlningsstatistiken i höjden, med fortsatt ökning 2021.

Utvecklingen kan delvis förklaras av att DO hösten 2020 gjorde det lÀttare att anmÀla via webben. Men en stor andel Àrenden kan ocksÄ kopplas till pandemin. Till exempel ansÄg sig omkring 800 personer diskriminerade till följd av att regeringen införde krav pÄ vaccinpass i december 2021.

– MĂ„nga mĂ€nniskor har upplevt att införandet av krav pĂ„ vaccinationsbevis har varit diskriminerande, sĂ€ger Martin Snygg Söder, utredare vid DO.

Men cirka 750 av de Àrendena saknar koppling till en diskrimineringsgrund.

– Ofta handlar det om kritik som riktar sig mot regeringen eller FolkhĂ€lsomyndigheten, sĂ€ger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius och tillĂ€gger:

– Vi har ocksĂ„ gjort bedömningen att Ă„tgĂ€rden med vaccinationsbevis varit rimlig mot bakgrund av intresset att begrĂ€nsa smittspridning och vĂ€rna liv och hĂ€lsa.

Diskrimineringsgrunder

Det krĂ€vs nĂ€mligen att den upplevda orĂ€ttvisan – för att klassas som diskriminering – kan hĂ€rledas till kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsĂ€ttning eller andra i lagen bestĂ€mda diskrimineringsgrunder. Men ocksĂ„ att handlingen Ă€gt rum inom nĂ„gra av de samhĂ€llsomrĂ„den lagen anger, till exempel i arbetslivet.

NÀr kraven pÄ vaccinpass kom omfattade de en rad inrÀttningar i samhÀllet i olika utstrÀckning och lagstiftningen som omger diskriminering Àr lite snÄrig. DÀrför Àr det inte helt klart vilka fall som skulle kunna utgöra diskriminering nÀr mÀnniskor nekades intrÀde.

UtifrĂ„n de diskrimineringsgrunder lagen anger skulle det kunna tolkas som att det vore diskriminerande att hindra nĂ„gon som saknar vaccinpass frĂ„n att gĂ„ i kyrkan och utöva sin religion, men inte frĂ„n att gĂ„ ut och festa. Å andra sidan skulle det ocksĂ„ krĂ€vas att kyrkan – i det aktuella fallet – till exempel Ă€r en arbetsplats och inte bara religiös samlingslokal.

FrÄgan Àr om kravet pÄ vaccinationsbevis ÀndÄ har lett till diskriminering nÀr det gÀller personer som anser sig utestÀngda frÄn nöjeslivet. Martin Snygg Söder nÀmner en hÀndelse som DO nu intresserar sig för.

– Det Ă€r en person som har en funktionsnedsĂ€ttning som haft lĂ€karintyg pĂ„ att vaccin inte Ă€r lĂ€mpligt, men som Ă€ndĂ„ nekats intrĂ€de pĂ„ en nattklubb.

Funktionshindrade

Funktionshindrade utgör ocksÄ en stor grupp bland dem som upplevde sig diskriminerade nÀr vÄrdcentraler och andra samhÀllsinstitutioner som smittskyddsÄtgÀrd begrÀnsade tilltrÀdet.

– Det finns fall dĂ€r en person med funktionsnedsĂ€ttning inte fĂ„tt ha med sig sin ledsagare in pĂ„ vĂ„rdinrĂ€ttningen, sĂ€ger Martin Snygg Söder.

Omkring 130 anmÀlningar rör ocksÄ personer som anser sig diskriminerade för att de inte kunnat vÀlja en annan typ av covidvaccin Àn det som erbjudits pÄ vaccinationsstÀllet.

Lars Arrhenius poÀngterar dock att Àven om pandemin direkt medfört att anmÀlningarna blivit fler sÄ ligger diskrimineringsÀrenden med etnicitet och funktionsnedsÀttning som grund högt i topp sedan flera Är.

– De som har skyldighet, till exempel arbetsgivare och skola, mĂ„ste dĂ€rför ta ett större ansvar för att förebygga diskriminering.

RÀttat: I en tidigare version av den hÀr texten gavs inte hela bilden av vad som i lagens mening Àr diskriminerande.

Fakta: All orÀttvis behandling Àr inte diskriminering

För att en handling, i lagens mening, ska klassas som diskriminering krÀvs:

  • att en person blivit missgynnad eller krĂ€nkt
  • att det finns ett samband med en diskrimineringsgrund (sexuella trakasserier krĂ€ver inte detta samband)
  • att det handlar om en av de former av diskriminering som beskrivs i lagen
  • att det skett inom ett av de samhĂ€llsomrĂ„den dĂ€r lagen gĂ€ller, till exempel i arbetslivet, inom utbildning eller under bemötande av yrkespersoner

.

De sju diskrimineringsgrunderna Àr:

Kön

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

FunktionsnedsÀttning

Sexuell lÀggning

Ålder

KĂ€lla: Diskrimineringsombudsmannen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!