Nio vaccinfakta – så många blir sjuka ändå

1. I vilken grad har människor som vaccinerats blivit sjuka?

Andelen svenskar som har smittats mer än tre veckor efter den första dosen är mycket låg, enligt Folkhälsomyndigheten, som regelbundet redovisar hur många som har fått covid-19 efter att de vaccinerats. Statsepidemiolog Anders Tegnell har tidigare sagt att antalet så kallade genombrottsinfektioner (fall där personer har testat positivt för covid-19 en tid efter att de har vaccinerat sig) i Sverige ligger i nivå med "vad som kan förväntas".

Särskilt tydligt är det att dödsfallen bland vaccinerade är extremt få, säger professor Matti Sällberg, som forskar på vaccin vid Karolinska institutet.

– I USA har man konstaterat att det är 25 gånger mindre risk att hamna på sjukhus om man är vaccinerad gentemot om man är ovaccinerad. Runt om i hela världen ser vi en väldigt tydlig effekt av vaccinationen, även där man har spridning av deltavarianten, förklarar han.

Tidigare såg man parallellt med ökad smittspridning även en ökning av dödsfallen. Så är det inte längre i de länder där vaccinationen har varit framgångsrik.

– I delar av Asien, i de länder där man nu ser en ny våg, ser man precis det man såg i västvärlden tidigare – att när smittan stiger så stiger även dödstalen kraftigt. Det är ingen som helst tvekan om att vaccinet räddar liv, säger Matti Sällberg.

2. Hur ser skillnaden i skydd mellan en och två doser ut?

Risken att bli allvarligt sjuk med två doser covid-19-vaccin i kroppen är väldigt liten, förklarar Matti Sällberg. Skyddseffekten mot allvarlig sjukdom och död är något sämre om man bara har tagit en dos – men skyddet är ändå högt, uppger han.

– Skyddseffekten ligger runt 70 procent för allvarlig sjukdom och död efter en dos och någonstans över 90 procent efter två doser. Det är ingen tvekan om att även en dos håller människor borta från sjukvården.

Enligt FHM:s senaste sammanställning över infektioner efter vaccinering, som innehåller siffror till och med den 16 juni, hade 0,3 procent av alla som hade vaccinerats med minst en dos covid-19-vaccin då bekräftats smittade med viruset.

De som har bekräftats smittade med covid-19 mer än två veckor efter den andra vaccindosen – det som brukar kallas en genombrottsinfektion – utgjorde enligt samma genomgång 0,15 procent av alla som då hade fått två doser.

3. Vilka är det som får så kallade genombrottsinfektioner – det vill säga smittas trots två doser vaccin?

Flest genombrottsinfektioner har hittills identifierats bland äldre. Enligt Folkhälsomyndigheten beror det troligtvis på att äldre dels svarar sämre på vaccinationen, dels vaccinerades först.

– Säkerligen är det så att en del äldre fortfarande inte har ett riktigt lika bra skydd som yngre, trots vaccination. Det är alltid en risk, säger Matti Sällberg.

Utöver hos äldre har genombrottsinfektioner konstaterats i större uträckning bland yngre kvinnor. FHM förklarar det med att fler kvinnor arbetar inom vård och omsorg och därför oftare provtas, både vid symtom och smittspårningar.

Dessutom löper vårdarbetare en ökad risk att exponeras för viruset på arbetsplatsen, vilket kan utgöra ytterligare en förklaring till snedfördelningen.

4. Vilka står för den största smittspridningen just nu?

Förrförra veckan, vecka 30, rapporterades 3 451 bekräftade fall av covid-19 i Sverige. Det innebär en ökning med runt 30 procent jämfört med veckan dessförinnan.

Av de smittade var 76 procent under 40 år, enligt FHM:s senaste lägesrapport som publicerades i fredags. Bland de grupperna har färre än 20 procent hittills blivit fullvaccinerade.

– Det är framför allt de ovaccinerade som blir sjuka just nu. Det här är just nu en pandemi bland icke-vaccinerade, säger Matti Sällberg.

5. Hur ser sjukdomsbilden ut för de som smittas trots vaccinering?

Av de som fram tills mitten av juni hade drabbats av genombrottsinfektioner rapporteras drygt hälften ha varit sjuka, enligt Folkhälsomyndigheten. Medianåldern hos de 0,5 procent som var så pass sjuka att de behövde intensivvård var 72 år.

21 procent av de som har smittats efter två doser vaccin uppges ha varit smittbärare helt utan symtom.

– Det viktiga att notera med genombrottsinfektionerna är att man inte blir särskilt sjuk. Det är ett väldigt litet antal som ändå hamnar på sjukhus, säger Matti Sällberg.

6. Sprider de som smittas efter vaccinering smittan vidare?

Drygt en av fem av de fullvaccinerade som har bekräftats smittade med covid-19 var alltså asymptomatiska bärare av viruset. Det innebär dock inte att de inte kan smitta andra, enligt Matti Sällberg – men troligtvis inte i samma utsträckning som den som är ovaccinerad.

– Vi vet från Storbritannien och framför allt Israel att vaccination trycker ner smittsamheten hos den som är vaccinerad, säger han.

Visst kan en vaccinerad sprida smitta, men i och med att immunförsvaret tack vare vaccinet tar hand om infektionen så utsöndrar kroppen mindre virus.

– Man är betydligt mindre smittsam. Man har mindre virus i kroppen och bär på det under en kortare tid, säger Sällberg.

7. Behöver man inte vaccineras om man har antikroppar?

Vissa avvaktar med att vaccinera sig mot covid-19 eftersom man har antikroppar efter en genomgången infektion. Men Matti Sällberg höjer ett varningens finger för att vänta alltför länge.

– Så fort man är symtomfri, eller åtminstone inom ett par månader efter genomgången infektion, så bör man vaccinera sig för att få ett fullgott skydd, säger han.

Enligt forskning har personer som nyligen varit sjuka i viruset ett skydd på runt 70 procent. Om man dessutom fyller på med vaccin så hamnar man sannolikt på uppemot 90–95 procents skydd, enligt Sällberg.

– Det är inte bara antikroppar som skyddar; vi har ett komplext immunsystem som skyddar med både antikroppar och t-celler. Det kombinerade immunsvaret – av t-celler samt b-celler som producerar antikroppar – gör att genomgången infektion plus vaccination ger ett väldigt bra skydd mot allvarlig sjukdom, mot alla de varianter av coronaviruset som vi i dag känner till.

8. Vissa vill vänta med vaccination eftersom vi snart kan uppnå flockimmunitet. Är det en bra idé?

Förra månaden konstaterade Matti Sällberg att så kallad flockimmunitet – när en stor andel av en befolkning har utvecklat immunitet mot en sjukdom och därigenom skyddar även icke-immuna – kan uppnås i september eller oktober. Om vaccineringen fortsätter i den takt vi har sett hittills bör då mellan 70 och 80 procent vara fullvaccinerade.

Men att räkna med att andra ska ta sprutan och därmed bidra till flockimmuniteten – medan man själv avvaktar – är inte en bra strategi, anser Sällberg.

– Det är just därför man ska vaccinera sig – för att man vill vara med och bidra till samhället och se till att vi får en flockimmunitet. Varje person som inte vaccinerar sig motverkar till flockimmuniteten. Det är ett faktum, säger han.

Dessutom kan man fortfarande smittas av viruset även när en majoritet av befolkningen är vaccinerad.

– Även om 70, 80, 90 procent av populationen är vaccinerad, så kan du fortfarande som ovaccinerad hamna på sjukhus och dö. Det är den enkla sanningen, säger Matti Sällberg.

9. Hur vanligt är det att folk blir sjuka efter vaccinering, sett till andra vaccin?

Alla barn i Sverige erbjuds frivillig vaccination mot tolv allvarliga sjukdomar, däribland kikhosta, mässling, påssjuka och röda hund. Matti Sällberg säger att det är viktigt att komma ihåg att olika vaccin har olika effektivitet – även om det generellt sett är ovanligt att bli sjuk efter att ha vaccinerats.

– Det finns egentligen inga vaccin som ger ett hundraprocentigt skydd mot infektion, men många av dem kan däremot ge ett närmare hundraprocentigt skydd mot allvarlig sjukdom och död.

Eftersom vaccin mycket sällan slår ut en smitta helt och hållet så är det av yttersta vikt att vaccineringen ifråga fortgår, anser Sällberg.

– Där är mässling ett lysande exempel. I Sverige ligger vi på en vaccinationsgrad på över 90 procent mot mässling, men vi vet att sjukdomen dyker upp igen om vaccinationsgraden sjunker under den siffran. Bara för att man har en hög vaccinationsgrad innebär det inte att man kan sluta vaccinera.