Beatriz Magaloni, professor i internationella relationer och statsvetenskap vid Stanford, tilldelas Stockholmspriset i kriminologi 2023 för sin forskning pÄ polisvÄld i Brasilien och Mexiko.
Enligt juryn har hon visat att polisorganisationer Àr sÄrbara för populistiska krav pÄ metoder som bryter mot rÀttsstatsprincipen och pÄ sikt ökar vÄldet.
ââDet kĂ€nns otroligt att fĂ„ ett sĂ„dant erkĂ€nnande, sĂ€ger hon i en intervju med TT pĂ„ plats i Stockholm för prisceremonin.
I sin forskning har hon sett mÄnga ÄtgÀrder som vidtas av rÀdsla och tryck frÄn allmÀnheten, inte av vetskap om vad som faktiskt fungerar.
ââNĂ€r det finns mycket rĂ€dsla sĂ„ lockar alltid hĂ„rda tag: "skicka in armĂ©n, skjut för att döda". Min forskning visar att den typen av Ă„tgĂ€rder slĂ„r ofta tillbaka pĂ„ sig sjĂ€lv.
Lyssna pÄ vetenskapen
Man bör orka lyssna pÄ vetenskapen, sÀger hon.
ââAtt lösa de hĂ€r komplexa problemen krĂ€ver samarbete mellan polis och vetenskap, sĂ„ att forskare kan fĂ„ data sĂ„ att vi kan se vad som fungerar och inte.
Hon kommer frÄn Mexiko men har Àgnat mycket av sin forskning Ät Brasilien, dÀr hon undersökt polismetoderna i Rios favelor. Bland annat analyserade hon vad som hÀnde nÀr militÀrpolisen som verkade dÀr byttes ut i ett hundratal favelor, som ofta kontrolleras av kriminella gÀng.
ââDetta var polis med militĂ€r skyddsutrustning och maskingevĂ€r som bokstavligen invaderade och dödade en massa mĂ€nniskor och sedan lĂ€mnade igen.
Dessa ersattes med poliser som skulle stanna i lokalsamhÀllet och bygga relationer.
ââMin forskning visar att det i omkring 60 procent av favelorna verkligen fungerade. I snitt minskade polisens dödliga vĂ„ld med 45 procent. Ăven brottsligheten minskade och förtroendet för polisen steg.
Effekt av kroppskameror
I en annan studie mĂ€tte hon effekten av kroppskameror pĂ„ poliser i favelorna. Ăven om kamerorna ofta var av sĂ„ minskade polisernas vĂ„ldsamma kontroller kraftigt. Det fanns Ă€ven starka bevis för att lokalsamhĂ€llets aggressivitet mot polisen sjönk.
PolisvÄldet i landet har ofta varit statligt sanktionerat och hon berÀttar om en bonus som infördes pÄ 1990-talet som belönade de som brukade dödligt vÄld mot "kriminella".
ââBonusen slopades efter nĂ„gra Ă„r men vĂ„ldskulturen bestod, sĂ€ger hon.
2011 infördes i stÀllet en bonus för polisenheter som fick ned det dödliga vÄldet, vilket kraftigt minskade dödandet, visar Magalonis forskning.
Ekonomisk kris och ett nytt auktoritÀrt styre i landet och i Rio gjorde dock att vÄldet ökade igen. RekordÄret 2019 dödades 1 800 personer av polis bara i Rio.
ââMen mitt arbete visade vad som kunde fungera och att man verkligen kan skapa incitament för att göra saker bĂ€ttre.
Krav pÄ hÄrda tag
NÀr mÄnga i Sverige nu "krÀver hÄrdare tag" bör man minnas att det Àr vÀldigt fÄ av de som bor i de förorter dÀr mycket av brottsligheten koncentreras som Àgnar sig Ät kriminalitet, sÀger Beatriz Magaloni.
à tgÀrderna mÄste dÀrför riktas mot just de individerna.
ââJag tror det Ă€r avgörande att staten ingriper pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att lokalsamhĂ€llet inte förlorar förtroendet för staten och att polisen aktar sig för att stigmatisera hela grupper.
Ett lyckat exempel frÄn favelorna som Sverige kan ta efter Àr att försöka fÄ in fler personer frÄn segregerade omrÄden i poliskÄren, sÀger hon.
ââFrĂ„n mitt arbete i Rio vet jag att poliser frĂ„n favelorna Ă€r betydligt bĂ€ttre pĂ„ att arbeta med invĂ„narna Ă€n de som inte Ă€r dĂ€rifrĂ„n.
För att stÀvja vÄldet krÀvs dock avskrÀckning och sanktioner, framhÄller hon.
ââMan mĂ„ste ge möjligheter och sĂ€ga "vĂ€ljer du den dĂ€r banan sĂ„ kommer vi stötta dig hela vĂ€gen, men om du fortsĂ€tter sĂ„ hĂ€r hamnar du i fĂ€ngelse". Det Ă€r ett arbete som krĂ€ver samarbete mellan polis, andra myndigheter och lokalsamhĂ€llet.