14-åringar som försöker begå mord. 13-åringar som skjuter mot portar.
Bara i Göteborgsområdet misstänks flera barn för en rad olika våldsdåd de senaste veckorna.
Och det är inte helt oväntat.
I takt med att den organiserade brottsligheten blir allt grövre kryper våldet även ned i åldrarna. Inte sällan rekryterade av kriminella gäng via bland annat sociala medier.
– Det verkar vara en väldigt kraftig ökning på kort tid. Min uppfattning är att det i huvudsak handlar om att de får uppdrag av äldre, säger Manne Gerell docent i kriminologi vid Malmö universitet.
Lagändring 2023
Ett barn under 15 år som misstänks för ett grovt brott kan inte anhållas, häktas eller åtalas. I stället är det genom en så kallad bevistalan som den eventuella skulden kan fastställas.
I mångt och mycket liknar det en vanlig brottmålsprocess: en åklagare undersöker omständigheter och uppsåt och en domstol tar i slutändan ställning i skuldfrågan. Men i en bevistalan blir det inga straffrättsliga påföljder eftersom personer under 15 år inte är straffmyndiga.
Sedan en lagändring 2023 – som innebär att enskilda åklagare kan väcka bevistalan – ställs allt fler barn inför rätta.
Bara i år har en bevistalan väckts 42 gånger fram till och 30 september. Jämfört med början av 2020-talet – då bevistalan väcktes ett fåtal gånger – är skillnaden stor.
"Helt avgörande"
Samtidigt menar John Rosell, åklagare i Göteborg, att den svenska lagstiftningen inte är anpassad för dagens utmaningar.
– Vi ser en enorm ökning av unga personer som begår allvarliga brott. Det behövs ökade möjligheter att frihetsberöva ungdomar. Det är helt avgörande för att kunna stävja den grova brottsligheten, säger Rosell.
Justitieministern Gunnar Strömmer (M) är inne på ett liknande spår. Han uppger för TT att det pågår ett intensivt lagstiftningsarbete för just unga förövare.
– Att exempelvis ge polisen möjlighet att använda tvångsmedel även mot unga är en mycket kritisk sak både för att förhindra och att kunna klara upp den här typen av brott, säger Strömmer.