NÀr en skottlossning Àgde rum pÄ gayklubben Puls i Orlando 2016, dödades 49 personer och 53 skadades. Brottet kategoriserades som terrordÄd och hatbrott och gav kedjeeffekter hela vÀgen till Sverige.
ââNĂ€r nĂ„got stort hatbrott sker ute i vĂ€rlden, dĂ„ avspeglar det sig ofta direkt hĂ€r hemma i Sverige i form av att det blir uppmĂ€rksamhet pĂ„ den hĂ€r frĂ„gan och dĂ„ kan det bli en ökning av hatbrotten som en effekt efter det, sĂ€ger Daniel Godman, nationell specialist och verksamhetsutvecklare pĂ„ Noa.
Hatbrottens natur Àr kÀnslostyrd och uppmÀrksamhetsstyrd. Hoten och det verbala och fysiska vÄldet har ofta med ett stÀllningstagande att göra. Om ett antal personer samlas för att kÀmpa för HBTQI-personers mÀnskliga rÀttigheter, dÄ kan de som hatar dem triggas till att begÄ ett hatbrott.
ââBĂ„de för att de blir triggade av att den hĂ€r gruppen syns och för att de sjĂ€lva vill synas och höras, sĂ€ger Daniel Godman.
Pride triggar
TT: InnebÀr det att en festival som Pride kan trigga hatbrott?
ââJa, Pride skulle kunna ge en ökad aktivitet hos den hĂ€r gruppen att begĂ„ hatbrott eller andra aktioner som stör evenemanget.
Antalet hatbrott har legat ganska konstant de senaste tio Ären pÄ mellan 7 000 till 7 500. Av dessa Àr cirka tio procent hatbrott dÀr sexuell lÀggning Àr brottets motiv. Sedan 2015 har polisen specialiserat sin organisation för att kunna utreda hatbrott och dÀrmed stÀvja dem. I region Stockholm, region Syd och region VÀst finns sÀrskilda demokrati- och hatbrottsgrupper som som jobbar med utredning, samverkan med andra myndigheter och kompetenshöjning. I de övriga regionerna finns sÀrskilda demokrati- och hatbrottsutredare.
NÀr polisen utreder hatbrott har de ett dubbelt arbete. Dels att utreda sjÀlva grundbrottet som till exempel ett hot eller en vÄldtÀkt och dels om motivet Àr ett hatbrottsmotiv.
Motivet Àr huvudsaken
ââMan fĂ„r titta pĂ„ samtliga omstĂ€ndigheter som exempelvis miljön och sĂ€rskilda uttryck. Har det skett utanför en gayklubb eller kanske i samband med ett arrangemang frĂ„n RFSL? Eller tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet: har den misstĂ€nkte i samband med brottet sagt eller gjort nĂ„got som visar pĂ„ föraktet? Det kan vara sĂ„ att man kan bevisa sjĂ€lva grundbrottet, till exempel ett olaga hot, men det Ă€r samma höga beviskrav pĂ„ hatbrottsmotivet och hĂ€r ser vi ofta utmaningar sĂ€ger Daniel Godman.
TT: Vad avgör om det bedöms vara ett hatbrott vid till exempel ett olaga hot?
ââSyftet med brottet och motivet ska vara att krĂ€nka den utsatte utifrĂ„n förestĂ€llningar om exempelvis sexuell lĂ€ggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Med förestĂ€llning menas att den utsatte rent faktiskt inte behöver vara exempelvis homosexuell för att gĂ€rningspersonen ska dömas för hatbrott, det Ă€r motivet till brottet som Ă€r huvudsaken.
Flyttat till nÀtet
I dag sker majoriteten av hatbrotten pÄ nÀtet men lagen gÀller överallt sÄ att anmÀla Àr mycket viktigt för att polisen ska kunna följa denna brottsutveckling och trender över tid, menar Daniel Godman.
Av de olika grupper inom HBTQI-rörelsen som utsÀtts för hatbrott upplever Daniel Godman att hotbilden ökat mest mot transpersoner. Det beror enligt honom pÄ att transpersoner blivit en större del i den offentliga debatten Àn tidigare.
ââFler och fler personer kommer ut offentligt och de Ă€r unga och de vill prata om det hĂ€r och ju mer man syns och hörs desto mer hat kan man fĂ„.
I dagarna lanserar Polismuseet som Ă€r en del av polisens kommunikationsavdelning en ny intern utstĂ€llning som heter âRĂ€tten att vara jagâ. UtstĂ€llningen syftar till ökad kompetens och medvetenhet gĂ€llande transpersoners historia, utsatthet och levnadsvillkor. UtstĂ€llningen Ă€r ambulerande och kommer besöka varje polisregion.