Utbildningsdepartementet tror att lärarbristen blir desto mer påtaglig under de kommande åren.
Utbildningsdepartementets pressmeddelande inleds kort: ”Lärarbristen är stor”.
– För att fler ska ställa om till läraryrket måste vi ha flexibla utbildningsvägar och då ska man inte hindras av väntetider eller stängda dörrar. Arbetslivserfarenhet och tidigare studier ska tas tillvara, och det ska gå att läsa in det man saknar på ett effektivt sätt, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Ambitionen med regeringens uppdrag till högskolorna och universiteten är att hitta mer effektiva, ändamålsenliga utbildningsvägar till lärar- och förskollärarexamen.
Det här ingår i uppdraget, enligt Utbildningsdepartementet:
• Ta fram och använda metoder för att bedöma och validera reell kompetens. Det kan exempelvis handla om kompetens som den sökande har fått genom utbildning eller arbetslivserfarenhet.
• Ta fram och erbjuda kortare ämneskurser inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Kurserna ska bland annat erbjudas till studenter som vill läsa till ämneslärare genom en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), men som saknar en del av de ämnesstudier som krävs. Studierna bör kunna ske parallellt med att studenten läser KPU.
• Utforma och erbjuda påbyggbara kurser som ska höja kompetensen hos de som redan arbetar i skolan, men som saknar lärarutbildning. Det kan exempelvis handla om lärare som inte är behöriga och lärarassistenter. Kurserna ska erbjudas i flexibla studieformer, exempelvis som distansutbildning, vid flera tidpunkter på året och i olika studietakt. Kurserna ska utformas så att de kan tillgodoräknas inom lärarutbildningen. Därmed kan kurserna vara första steget i en lärarutbildning.
• Bistå andra universitet och högskolor med information om hur bedömning av reell kompetens kan göras och hur kompletterande kurser kan utformas.
Arbetet kommer att ledas av Umeå universitet.