Klipp minskar risk för förlossningsskada

Ett klipp i underlivet, vid förlossning med sugklocka, minskar risken för svår förlossningsskada, enligt en ny studie från Karolinska institutet och Danderyds sjukhus.

Sophia Brismar Wendel, bland annat docent i obstetrik och gynekologi vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet.

Sophia Brismar Wendel, bland annat docent i obstetrik och gynekologi vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet.

Foto: Carin Wesström/Danderyds sjukhus

Inrikes2024-06-18 21:47

Hos förstföderskor kan ett snedklipp i slidöppningen vid förlossning med sugklocka mer än halvera risken för en allvarlig bristning mellan slidan och ändtarmsöppningen, en så kallad sfinkterskada.

– Det kan hjälpa läkare och gravida kvinnor att fatta informerade beslut om ett eventuellt förebyggande snedklipp, säger Sophia Brismar Wendel, som bland annat är docent i obstetrik och gynekologi vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet.

Sfinkterskada kan ge bestående svårigheter att hålla tätt för gas och avföring. Det kan också påverka livskvaliteten negativt och ge samlivsproblem. Förekomsten av denna allvarliga bristning har minskat men är fortfarande vanligare i Sverige än i många andra länder.

Runt fem procent av alla förstföderskor i Sverige som genomgår en vaginal förlossning drabbas.

Studiens resultat har publicerats i den brittiska tidskriften MBJ.

Om EVA-studien

Snedklipp, vid förlossning med sugklocka, minskade risken för sfinkterskada med i genomsnitt 53 procent. Bland kvinnor som lottats till snedklipp fick 6,1 procent en sfinkterskada, jämfört med 13,1 procent bland kvinnor som inte fått något klipp i slidöppningen.

Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ förlossningsupplevelse, förlängd vårdtid eller fler komplikationer. Däremot var risken för olika sårkomplikationer drygt dubbelt så hög bland kvinnor som fått ett snedklipp.

Inom kort kommer resultaten från ettårsuppföljningen att analyseras, vilket kan ge svar på skillnader i bland annat analinkontinens och samlivsproblem.

Källa: Karolinska institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!