På gården Milafo i Häbbersfors, cirka 25 kilometer utanför Skellefteå, pågår andraskörden för fullt. Gårdens ägare, Micael Forslund, har mycket att göra.
– Det går ganska bra, bara vädret fortsätter att vara tillförlitligt. Vi får ungefär 80 procent av den normala skörden, så vi är lyckligt lottade, konstaterar Micael.
– Söder om Skellefteälven, det är där de börjar ha problem. De har ungefär 50 procent av skörden och det är hemskt. För att inte tala om södra Sverige, där de har 20-30 procent.
Under måndagen presenterade den svenska regeringen ett krispaket på totalt 1,2 miljarder kronor till de svenska bönderna.
Paketet ska framför allt täcka upp för foderbrist och inkomstbortfall som uppstått på grund av torkan.
– Det är välkommet, det är jättebra att det kommer. Allt plus gör skillnad, säger Micael.
– Men man beräknar att det handlar om skador som uppgår till 11 miljarder, och det här är 1,2 miljarder. Så det är lite. Men det är jättebra att vi får bestämma var de här pengarna ska sättas, att det inte bara blir olika projekt och forskning.
Moderaterna i sin tur förordar att dieselskatten ska betalas tillbaka till lantbrukarna.
– För de växtodlingsföretagare som nu inte får något, vore det bra om de fick tillbaka på dieselskatten. De får ingen skörd men har fortfarande kostnader för bränsle, säger Micael, som välkomnar alla satsningar, men efterlyser också en långsiktig jordbrukspolitik.
Och en synpunkt som ganska frekvent förekommer i debatten, är att det inte är torkans fel att det svenska lantbruket går på knä, utan att det är den dåliga lönsamhetens fel.
– Det ligger en hel del i det, menar Micael.
– Det handlar mycket om den långsiktiga politiken. Ska vi ha en livsmedelsproduktion i Sverige, så måste det börja löna sig. Det måste finnas ett enklare sätt att vara bonde. Vi måste få betalt för vårt jobb.
Att en del bönder måste slakta delar av sitt bestånd på grund av brist på foder, det ser han som en tung smäll.
– Det lämnar väldigt djupa spår att ta bort djur. Det tar tid att återhämta sig. En bra mjölkko tar minst tre år att få fram, ja egentligen fem år innan man vet hur kon är. Det är en väldigt långsiktig bransch. Det har tagit 40 år för mig att få till den här utsikten, konstaterar Micael och sveper händerna ut över ägorna närmast ladugården.
– Det går inte att göra snabba klipp i den här branschen.