– Exakt hur många som kommer att arbeta med detta är för tidigt att säga, men det handlar i alla fall om ett tresiffrigt tal, säger David Högnelid, marknads- och kommunikationschef för LKAB:s affärsområde specialprodukter.
De första fabrikerna kommer att byggas i Malmfälten, i direkt anslutning till den befintliga järnmalmsproduktionen. Där kommer man från avfallssanden producera ett apatitkoncentrat, som innehåller fosfor och jordartsmetaller. Detta gruvavfall finns deponerat i LKAB:s sandmagasin i Malmfälten.
Sedan flera år tillbaka pågår en studie kring hur apatiten och jordartsmetallerna ska kunna utvinnas.
– Vi utvärderar olika tekniska lösningar och processer tillsammans med ett antal möjliga partners, berättar David Högnelid.
Denna tekniska utvärdering gäller också för den andra fabriken där vidareförädlingen av den anrikade produkt som framställs i fabriken i Malmfälten ska ske. Sedan ska man även bestämma var fabriken ska ligga. Ett av de hetaste alternativen är Skellefteå.
I utvärderingen av placeringen av fabriken trycker LKAB på goda och effektiva tågförbindelser från Malmfälten för transporten av apatiten. Dessutom ska det finnas möjlighet till införsel av stora mängder svavelsyra som används i processen och utförsel av färdiga produkter.
– Det krävs då tillgång till en större hamn. Sedan tittar vi också på tillgången till mark och goda möjligheter att få verksamhets- och miljötillstånd. En viktig del i sammanhanget är naturligtvis också hur goda affärsmöjligheterna är, säger David.
Fosfor, som är den viktigaste ingrediensen i handelsgödsel, blir huvudprodukten i fabriken.
– Världens matproduktion är helt beroende av fosfor.
Den största fyndigheten finns i Marocko och Västsahara som har cirka 80 procent av den fosfor som anses brytvärd. Näst största fyndigheten finns i Kina.
– I Europa finns det bara en fabrik som producerar fosfor. I vår fabrik skulle vi kunna producera fem gånger behovet i Sverige vilket innebär att det skulle bli en viktig exportprodukt.
När det gäller de sällsynta jordartsmetallerna beräknas volymen uppgå till cirka två procent av världsproduktionen.
– Och en biprodukt kommer att bli stora volymer gips av hög kvalitet, avslutar David Högnelid.