Linnea Nilsson-Waara och Niclas Bentzer i havskajaker på Vänern – en av de mest utmanande passagerna under resan.
De började paddla vid Käringsön i Härjedalen. Cirka 800 kilometer och 31 dagar senare, den 30 augusti, kom Skellefteparet Linnea Nilsson-Waara och Niclas Bentzer fram till havet vid Göteborg, där resan från Klarälvens källa tog slut.
– Det har varit ett helt fantastiskt äventyr. Det känns lite tomt nu efteråt, säger Linnea Nilsson-Waara.
– Det kändes overkligt att gå i mål. Sista milen var det rätt så stökigt. När vi kom in i hamnen handlade det om att kryssa mellan stora färjor som Stena Line och andra fartyg, och de skapade turbulenta vågor. Så det var bara att hålla tungan rätt i mun och paddla på så mycket som möjligt. Det var skönt att komma i land.
Niclas Bentzer, hunden Storm och Linnea Nilsson-Waara paddlade från Käringsjön i Härjedalen till Karlstad i en kanadensare. Sedan bytte man till havskajaker. Foto: Amanda Thorén
Första etappen av resan paddlade de två i en kanadensare, med hunden Storm med i båten.
– Vi var lite oroliga innan. Men han anpassade sig ganska snabbt. Dag två var han först i kanoten på morgonen och sist ur på kvällen, han har blivit en riktig kanothund, berättar Linnea och skrattar.
I Karlstad fick Storm lämna sällskapet. Resten av resan avverkades nämligen i havskajaker, vilka inte är kompatibla med en hund.
Förutom början av resan, där Skellefteduon fick bära kanadensaren förbi en del forsar, så bjöd Vänern, som låg på tur efter Karlstad, på en av de största utmaningarna.
– När vi var på Vänern så hade vi en del längre passager där det var som öppet hav, blåsigt och långt till land. Då ville man ogärna välta. Man känner sig inte helt safe där, man är så exponerad.
Men det är de positiva upplevelserna som överväger med god marginal.
– Det har varit jätteroligt att umgås med familjen – det har varit jag, Niclas och Storm. Sen har det varit många guldkorn, bland annat i fjällvärlden. Vi hade tur med vädret hela vägen genom norska sjön Femunden. Att glida över en spegelblank sjö med fjällmassiven runt om, det var en höjdpunkt. Även skärgården runt Vänern åker vi gärna tillbaka till.
Nu pustar Niclas och Linnea ut innan vardagen pockar på och det är dags att börja jobba igen. Planeringen av eventuella nya projekt får vänta.
– Nu ska vi först landa i det här. Och promenera mer efter att ha suttit på rumporna 10 timmar per dag i en månad. Sen får vi se vad nästa projekt blir.