Det är inte första gången Murad lämnar Glommersträsk för att ta sig till gränsen med förnödenheter till kriget i Ukraina. I våras gjorde han en liknande resa för att möta upp de ukrainare han känner.
– Jag kör dit helt på eget initiativ och har ingen organisation som kan hjälpa mig med kostnaderna. Jag vill inte binda mig till en organisation eftersom ukrainarna jag känner vet var materialet behövs mest, berättar han och fortsätter:
– De hjälper mig som volontärer och de vet vilket sjukhus eller vilken BB-avdelning som de ska lämna sakerna till.
Flera av de som Murad känner har en koppling till Glommers, eftersom de på somrarna kommit för att plocka bär i trakten. Flertalet har också bott hemma hos honom och hans fru, Natalja Soinov.
– Det är många personer sedan 2012, som har varit i Glommers och bott hos oss. De har stannat allt från några veckor till flera månader.
Nästan dagligen har han kontakt med en man som har ansvar över en viss del av staden Zaporizjzja.
– Staden delar sig i olika områden. Jag har känt honom sedan 1989. Vi har ofta kontakt men han kan inte säga exakt hur läget är, utan man får tänka sig in i situationen. Han säger att de försöker klara det.
Bara för några dagar sedan fick Murad uppgifter om att behovet av underkläder, sockar och nattlinnen är enormt. Många av dem som krigar kommer sårade och blodiga till sjukhusen och där är även sjukvårdsmateriel en bristvara.
– De har inga bandage som stoppar blod och många dör på vägen till sjukhus. Första hjälpen-lådorna är svindyra och fyra, fem stycken hjälper inte när det ligger 200 skadade på sjukhus. Det behövs väldigt stora volymer.
Murad försöker samla in så mycket pengar som möjligt för att kunna köpa de förnödenheter som behövs. Att köra flera hundratals mil med bil, vid sidan av övernattningar och mat, blir ekonomiskt kännbart. För Murad innebär det att han lägger hela sin pension för månaden på att kunna åka.
– Det tar cirka fem dagar att köra, jag sover på de billigaste ställena jag kan hitta och sen måste jag ju äta. Jag tar allt sådant från min egen pension.
Samtidigt tvekar han inte inför att tillbringa många dagar bakom ratten.
– Jag är alltid redo, det är inga tveksamheter. Det är självklart för mig att göra det här. Det är ju folk som lider, säger han.
Vid senaste resan la Murad också hela sin pension för månaden på resan. Därtill donerade hans döttrar pengar och en familj från Piteå.
– De donerade 9 000 kronor, berättar han och poängterar att med donerade pengar kan han också köpa matvaror, febernedsättning och välling på plats, till ett billigare pris än i Sverige.
För den här gången är det företag och människor i närheten som donerat pengar. Han har redan kunnat köpa bland annat ficklampor, batterier, värmeljus, ligg- och sittunderlag.
– Underlagen är väldigt viktiga just nu för de som strider, på så sätt slipper de i alla fall bli blöta och så isolerar de lite mot kylan, säger han och fortsätter:
– Jag har pratat med de jag känner och jag vill att de sätter ihop påsar med värmeljus, ficklampa och något att äta till varje mamma som lämnar BB med sin nyfödda bebis. Man måste prioritera det viktigaste, det är klart att de behöver allt möjligt men nu får man prioritera det mest akuta.