Rikard Åhman och Markus Wigenstam arbetar i pelletsfabriken.
När Norran kommer på besök hos Glommers Miljöenergi firas 25-årsjubileet med tårta för medarbetare, delägare, styrelseledamöter och samarbetspartner. Idag är Bo Lundmark majoritetsägare och övriga delar ägs av Svennes Rep och Svets AB och Lennart Wigenstam som också är pelletsfabrikens platschef. Omsättningen 2020 landade på drygt sex miljoner kronor.
– Vad vi gör är att sälja grön energi i olika tappningar, berättar Bo Lundmark.
Han passar också på att berätta för gästerna om milstolpar i företagets historia och sedan blir det en rundvandring på industriområdet.
– Vi tog över dåvarande Vägverkets vägstation 1996. Här har vi kunnat växa fritt eftersom vi har tillgång och utökat till 13 000 kvadratmeter asfalterade ytor, säger Bo.
Det första projektet som företaget gjorde handlade om att inventera tillgången på biobränslen inom kommunen.
– Det var flera lokala politiker som då hävdade att det inte fanns tillräckligt med råvara i kommunen för att man här skulle kunna satsa på produktion av biobränsle i större skala. Men inventeringen visade att bioenergipotentialen i kommunen uppgick till cirka 600 GWh och att man genom att starta sådan produktion kunde skapa cirka 150 årsarbetstillfällen. Arvidsjaurs Energi AB förbrukar idag cirka 40 GWh i sitt fjärrvärmeverk, berättar Bo Lundmark.
1998 installerade företaget en fjärrvärmeanläggning på Parkskolan i Glommersträsk.
– Den försörjer än idag hela skolan, sporthallen, isladan, kyrkan samt lägenheter på Ängsvägen och Ängsbacka trygghetsboende med värme och varmvatten.
Glommers Miljöenergi kan producera 1 600 kilo i timmen och som mest har de tillverkat 4 000 ton pellets under ett år.
Två år senare invigdes företagets försöksstation av Bo Dockered som då var ordförande för SLU.
– Detta blev också starten för en treårig högskoleutbildning i biobränsleproduktion i Arvidsjaur. Tyvärr blev det bara en omgång av den utbildningen. Försöksstationen har också använts i många projekt som vi varit involverade i både i Sverige, Ryssland och Tanzania, säger Bo.
För att kunna öka tillgången på biobränslen började företaget inventera möjliga och outnyttjade åkerarealer för biobränsle.
– Där kom energigräset rörflen in i bilden och som mest hade vi 150 hektar uppodlat.
Lennart Wigenstam är platschef i pelletsfabriken.
Ett ton rörflen innehåller cirka 4000 KWh vilket kan jämföras med ett ton träpellets som innehåller 4800–5000 KWh.
2002 började Glommers Miljöenergi med pelletsproduktion. Från början använde de bara en press och 2004 installerades ytterligare en sådan. Från pelletsfabriken levererar företaget idag både pellets i bulk och i småsäck med ett retursystem av både säckar och pall. Glommers Miljöenergi är enligt Bo Lundmark ensamma på marknaden om att återvinna säckarna. En säck kan i snitt användas 15 gånger.
– Vi kan producera 1 600 kilo i timmen och som mest har vi tillverkat 4 000 ton pellets under ett år. Nu ligger volymen på cirka 2 500 ton så vi har kapacitet att öka produktionen rejält. Idag arbetar två personer med pelletstillverkningen.
Glommers Miljöenergi har ett retursystem för pallar och säckar. Markus Wigenstam är en dem som jobbar i fabriken.
2010 installerade Glommers Miljöenergi en brikettpress för stråbränslen där de briketterar, sönderdelar och skapar ett djurströ som ger kretsloppsgödsel.
– Vi är nu med i ett stort EU-projekt ”Go Grass” där sju länder medverkar. Där fortsätter vi utvecklingen av detta klimatströ som kan ersätta delar av spån till djurströ. I oktober kommer representanter från de sju länderna på studiebesök till Glommersträsk.
Bo menar att rörflensströ är en bättre produkt än kutterspån som djurströ eftersom avfallet kan återföras i kretsloppet som gödsel. Spån är enligt honom inget bra till gödsel, eftersom det åtgår en hel del kväve för nedbrytning av spångödsel.
– Dessutom gör briketteringen att ströet blir hygieniserat, det dammar mindre och är mer hälsosamt för djur och skötare.
Kanske kan hjortronoljan användas som hudkräm.
En annan satsning som företaget gjort är att skapa en ny produkt. Pyrolysolja av rörflen.
– Försök med detta har vi gjort för Energimyndighetens räkning, tillsammans med ETC i Piteå och Hushållningssällskapet. Pyrolysoljan kan bland annat vidareförädlas till biodiesel, berättar Bo Lundmark.
Resultatet av testerna visade att det går utmärkt att göra pyrolysolja av en askrikare råvara som rörflen. Energidensiteten ökade 200 gånger och oljeutbytet är jämförbart med olja från stamved av gran och tall.
Företaget har också inne ansökningar om flera nya projekt. Bland annat om nya energi- och resurseffektiva biobaserade värdekedjor genom samförbränning av åkerbränslen och slam.
2014 började de investera i en ny bransch, men som ändå hade koppling till skogens tillgångar, nämligen förädling av bär. En bärrensningsanläggning kom på plats och man började med förädlingsproduktion i före detta Centrumhuset i byn. 2019 vann de en guldmedalj i SM i mathantverk med sin hjortrondryck Várri. Juryn tyckte att det är en ”briljant hjortronnektar. En fullfjädrad alkoholfri måltidsdryck från de svenska myrarna.”
Anja Lindgren producerar hjotronsirap.
Här pågår en ständig produktutveckling och när Norran kommer på besök testar Anja Lindgren, som är plats- och produktionsansvarig hos Glommersbär, för första gången att tillverka hjortronolja genom att pressa hjortronens kärnor.
– Den skulle till exempel kunna användas som hudkräm. Det finns massor av möjligheter med vidareförädling av våra bär, säger Anja och förflyttar sig sedan till en gryta där hon producerar hjortronsirap.
Det senaste tillskottet i verksamheten är skapandet av Bärens Hus som finns i samma byggnad som Glommersbär har sin produktion. Detta museum, som visar på bärplockningens historia och som drivs av en ideell förening, invigdes nu i juni. Här finns både föremål som använts och används vid bärplockningen och mycket tid har lagts ner på att skapa en modell av ett bärtorkeri vilka hade sin sista storhetstid under 1940-talets beredskapsår.Be sökarna kan både se hur bären plockades och förädlades förr samt se hur det går till när nya produkter blir till i Glommersbärs fabrik. Det finns även en kreativ hörna för de minsta besökarna.
– Det finns ingen motsvarighet till den i landet, så det kändes underbart att kunna få till detta museum som berättar om en industri som betytt oerhört mycket för människorna här i norra Sverige. Solen, bären samt bioenergin i form av ved, flis och pellets är ju något av det enda, som säkert kan kallas hållbart för framtiden, avslutar Bo Lundmark.