Tågurspårningen inträffade norr om Gällivare den 7 november 2021 och orsakade skador för över 50 miljoner kronor.
Det var på söndagsmorgonen den 7 november 2021 som ett tåg lastat med järnmalm spårade ur på Malmbanan nordväst om Gällivare. Tåget bestod av två lok och 68 vagnar och var på väg från Koskullskulle till Kiruna när 40 vagnar hamnade ur spår mellan Sikträsk och Lina älv.
3 600 ton anrikad järnmalm i sandform spreds ut på platsen och en del ligger kvar än idag.
Ingen person blev skadad. Däremot blev det omfattande skador på vagnar och infrastruktur. Kostnaden för enbart vagnarna var enligt LKAB över 50 miljoner kronor och tiden rälsen reparerades ska ha kostat gruvbolaget långt över 100 miljoner kronor. Dessutom förstördes 250 meter spår, kontaktledningen, tre kontaktledningstolpar och olika typer av kablar i banvallen för 3,6 miljoner kronor, enligt Trafikverket som bytte ut 800 meter spår.
Renovering väntar och det gamla spåret på sträckan mellan Gällivare och Råtsi ska bytas ut under 2025, enligt Trafikverkets underhållsplan för 2022-2025. Därför ser inte Statens haverikommission skäl att rekommendera det som en åtgärd.
– Vi noterar att det finns ett planerat byte på just den här sträckan. Men vi har hittat en inre spricka i rälen och den här typen av sprickor kan uppstå på andra platser, även om det är mest vanligt förekommande i äldre räl. Det är därför vi har en rekommendation om att se över om det finns metoder för att förbättra upptäckten, säger utredningsordföranden Kristina Börjevik Kovaniemi.
De synbart deformerade räldelarna tillverkades 1982 av Domnarvets Jernverk, numera SSAB:s fabrik i Borlänge. Slutsatsen är att det är sannolikt att en spricka som uppkommit på grund av utmattning orsakat att rälen gått av. Enligt Kristina Börjevik Kovaniemi är den här typen av olyckor inte särskilt vanliga, men en liknande händelse med ett urspårat godståg skedde i Stockholms län i februari 2021 och en urspårning mellan Lina älv och Håmojokk den 6 februari 2019 tros ha orsakats av en utmattningsspricka.
I den här räldelen identifierades tecken på sprickbildning.
Mellan Kiruna och Gällivare har nio rälsbrott under perioden 2011-2021 upptäckts innan de kunnat leda till urspårning, enligt Trafikverket.
Ungefär ett per år.
– Risken är låg för att det ska hända igen, men vi har ändå sett att man behöver se över metoden för att se över de här inre sprickorna, säger Kristina Börjevik Kovaniemi.
LKAB vill sedan tidigare att staten bygger dubbelspår på Malmbanan, men i december 2022 sänktes den tillåtna axellasten från 30 till 25 ton på grund av bristande underhåll. Det innebär att det ryms 20 procent mindre malm på tågen.
– Vi tycker att det här bekräftar behovet av satsningar på Malmbanan, med dubbelspår i förlängningen men till att börja med att spåren håller, säger LKAB:s presschef Anders Lindberg.
"Det här bekräftar behovet av satsningar på Malmbanan", säger Anders Lindberg, presschef på LKAB.
Men fler än gruvbolaget drabbas, tillägger han.
– Det blir stora kostnader för hela samhället. LKAB drabbas av stillestånd och störda leveranser, men det är också persontåg och turistnäring, Malmfältsbor som vill komma ner till vården och godstrafiken som ska gå med tåg istället för lastbil.
Urspårningen skedde trots att rälsen kontrolleras för sprickor. Därför rekommenderar haveriutredarna att metoden för att upptäckt ses över, att Trafikverket utvärderar om ultraljudskontrollerna bör utökas och närmare undersöker vilka faktorer som kan bidra till förhöjd dragspänning i rälen och hur de kan identifieras.