Håkan Jonsson, ordförande i partiet Jakt- och fiskesamerna i Sametinget.
Girjas sameby ska bestämma om någon annan får jaga småvilt och fiska inom samebyns område. Och när det nu finns en vägledande dom kan fler samebyar följa efter.
– Oavsett vem som vinner är det samerna som står utanför samebyarna som är förlorarna. Jag hade hellre sett att samerna som folk stämt staten, säger Håkan Jonsson, ordförande i Jakt- och fiskesamerna.
Av uppskattningsvis 20 000-40 000 samer i Sverige ingår drygt 4 600 i någon av de 51 samebyarna.
Sametingets ordförande Per-Olof Nutti säger att konflikter mellan renägande och icke renägande samer blir en fråga för Sametinget, men han tror inte att det blir ett problem.
– Domen bygger på att samebyn har urminnes rätt på jaktmarkerna men det har även de flesta samerna, som inte är med i samebyn. Nu ställer man två olika typer av samer mot varandra, säger Jonsson till Kuriren.
Jaktkort kan bli dyrare och jägare befarar att de kan stängas ute.
– Många samer har ringt mig och varit väldigt oroliga. Det här gör trots allt att vi kommer att få ett förändrat system när det gäller att arrendera småviltsjakt och fiske. Många samer har utnyttjat möjligheten att arrendera från staten och nu vet vi inte hur det kommer att se ut, säger han och fortsätter.
– Jag ser stora skäl till oro för hur det kommer att se ut i framtiden.
Varför då?
– När det är privata aktörer som styr så ser man det här som en möjlighet att tjäna pengar. Det är inte bra. Vi får se hur det kommer falla ut i praktiken men jag är rädd för att det kommer att fördjupa klyftorna och innebära en fördjupad konflikt i samebyarna och utanför.
Partiet ska analysera domen och ta hjälp av juridisk expertis för att förbereda sig på att kunna driva frågan om alla samers urminnes rätt. Men de se hur samebyarna agerar innan det kan bli aktuellt att ta det i rätten.
– Då blir det samebyn vi kommer att stämma, säger Jonsson.
Vi har frågat Sametingets ordförande Per-Olof Nutti om det finns en möjlig konflikt i att den största andelen av samerna i Sverige inte tillhör en sameby.
– Jag tror faktiskt inte att det blir ett problem. Det är ju i så fall en fråga för Sametinget. Då får vi träda in och arbeta med rättighetsfrågorna. Det är ju det vi driver i dag också, gentemot riksdag och regering. Att vi ska få en jämlikhet när det gäller rättigheterna för alla samer. Men det tar ju tid att vända allt till det goda efter så lång tid. Det blir en utmaning för nästa sametings ledning och för oss nu under de 1,5 år som är kvar av mandatperioden, säger han.
Mathias Asplund/Norrbottens-Kuriren