Basketspelaren Carmelo Anthony var den första stjärnan Marcus Eriksson fotograferade.
Skelleftekillen har fyllt 41 år. Men han har redan levt ett liv som räcker till att fylla flera människoliv – om ni hänger med. Från början ska vi försöka ta detta lite snabbt. För det finns så otroligt mycket att berätta om Marcus liv.
Han är född i Skellefteå och växte upp i Bergsbyn. Sedan blev det Åkersberga och Gustavsberg innan han tillsammans med familjen återvände till Skellefteå och Mobackavägen. Han gick gymnasiet på Anderstorp och kom sedan in på musikhögskolan i Piteå.
– Min dröm var att kunna livnära mig som trummis, konstaterar han.
Och på något sätt kan man säga att det i alla fall var starten på vad som skulle komma. För efter att ha gjort en egen hemsida för att marknadsföra sig som trummis så ramlade han in på ett annat spår. Han gjorde en hemsida till en australiensisk trumtillverkare, Brady Drum Company, och sedan började han koda och göra hemsidor för att tjäna pengar under studietiden.
Efter ett år på musikhögskolan i Piteå så fick han jobb som webdesigner på utbildningsföretaget EF i Boston – men efter en sommar där vände han hem till Skellefteå och började jobba på Paregos.
– På Paregos lärde jag mig mycket som jag hade nytta av senare i livet, och jobben vi gjorde åt Nike tillsammans med en firma som heter Wieden+Kennedy i Amsterdam ledde så småningom till att jag fick ett erbjudande att flytta till Vancouver, Kanada. Där jobbade jag som art director på ett kanadensiskt företag som heter Blast Radius. De ville att jag skulle jobba på deras Nike/Brand Jordan konto.
Och där blev han kvar länge.
– Jag jobbade åt Blast Radius under tio år och bodde då i Vancouver, Toronto och San Francisco innan jag flyttade tillbaka till Vancouver igen de sista fyra åren. Där grundade jag, tillsammans med två kollegor, en designstudio inom Blast Radius som hette “Academy”. Vi byggde upp ett team med drygt 30 personer som specialiserade sig på att göra branded content åt bland andra Nike, Starbucks och EA Sports.
Men hans liv skulle återigen ta en ny vändning.
– Någon gång under tiden på Blast Radius så började jag fota för skojs skull. Jag lärde mig använda blixtar som jag hyrde på helgerna, och efter ett tag så började jag även fotografera i jobbet. Det handlade mest om skor och modeller – men inget märkvärdigt.
Men en dag, efter ett telefonmöte med Nike om ett projekt med basketstjärnan Carmelo Anthony, så fick Marcus frågan om han kunde fotografera honom.
– De sa: "Tror du att du kan fota honom?"
Marcus svarade "Javisst!"även om han var lite osäker.
– Det gick dock så bra att nästa uppdrag jag fick var att fota Michael Jordan. Jag visste faktiskt inte så mycket om honom då, vilket nog var en fördel.
Skelleftekillen Marcus Eriksson fotograferar en av världens största idrottare någonsin, Michael Jordan i en Nikekampanj.
Michael Jordan är en superstjärna och räknas som den bästa basketspelaren genom tiderna – till och med en av de största idrottarna alla kategorier. Han har legendstatus i USA och fotograferingen blev en stor upplevelse för Marcus.
– Han var två timmar sen, men när han äntligen kom in i konferensrummet, som vi hade ställt upp all utrustning i, så kändes det verkligen speciellt. Det är svårt att förklara känslan – men jag har aldrig varit med om nåt liknande sedan dess. Han skakade min hand, som var som en bebishand jämfört med hans, och frågade var jag kom från. Jag svarade Sverige. Han frågade om jag var en snabb fotograf. Javisst, sa jag. Bra, då kör vi, sa han. Han hade på sig en stor mörk kritstrecksrandig kostym och jag fotade honom i runt 30 minuter.
Tennisstjärnan Serena Williams fotograferades av Eriksson i samband med en Beats By Dre-kampanj.
För Marcus blev det jobbet en stor dörröppnare.
– Jag insåg att jag verkligen hade halkat in i en ny värld som på ett bananskal, för jag hade egentligen inga planer på att bli fotograf. Men fotojobben bara rullade på så det kändes naturligt att övergå från att jobba som creative director till att fotografera på heltid ungefär sex år senare.
Sedan har han haft mängder av världstjärnor framför kameran, och listan är imponerande.
Eller vad sägs om amerikanska idrottsstjärnor som Lebron James, Tom Brady, Derek Jeter, Serena Williams, Breanna Stewart, Tom Brady, Colin Kaepernick, golfprofilerna Suzann Pettersen, Micelle Wie och Rory McIlroy, skådespelaren Keanu Reeves, eller fotbollsstjärnor som Antoine Griezmann, Thierry Henry, Kevin DeBruyne, Cecs Fabregas, Eden Hazard, Juan Mata och Anthony Martial. Och hockeybröderna Sedin naturligtvis.
– Det blev mest jobb för Nike till en början. Sedan har det blivit uppdrag åt stora företag som Beats By Dre, Oculus, Lexus, Sony, Comcast och Squarespace. Bland andra.
Markus Eriksson tar bilder på Jake Arrieta, en basebollpitcher i världsklass.
Han har också fått vara med och plåtat i ESPN:s Body Issue där världskända idrottare plåtas nakna – fast smakfullt och med fokus på vältränade kroppar. Zlatan Ibrahimovic är den enda svensk som varit med i magasinet. Och Marcus är den enda svensk som har tagit bilder.
– För mig är det är en ära att få ett sådant uppdrag.
I det första uppdraget för ESPN:s Body Issue tog han bilder på Jake Arrieta, en basebollpitcher i världsklass, och sen dess så har han fotat Emma Coburn, som vunnit OS-brons och VM-guld på 3000 meter hinder, basketbollstjärnan Brianna Stewart, och senast hockeystjärnan Evander Kane.
– Jag fotade Evander i en gammal övergiven del av en sockerfabrik. Vi fraktade in låtsasis från Montreal och la ner det på golvet så han kunde åka skridskor. Två av mina assistenter fastnade dock i en hiss med hälften av isen och hissens nödbromsar började brinna. Evander var som tur var lite sen så vi hann ordnade det – men det blev en väldigt minnesvärd dag, säger han och skrattar.
Hockeyspelaren Evander Kane fastnade på bild efter en turbulent dag på jobbet för Marcus Eriksson.
Fotograferingen av Emma Coburn blev också speciell.
– Vi fotade där hon växte upp. Det skulle vara sommar i slutet av maj, men det fanns en risk att det skulle regna eller snöa. Vi kollade vart vi skulle fota och det var sol och torrt och inget på marken. Sedan gick vi och käkade pizza och då kom snön. Jag har aldrig sett så mycket snö och jag kommer ändå från Skellefteå. Det var en halvmeter snö på marken och hon skulle vara naken. Men det var inga problem för henne. Jag hade täckbyxor och allting, säger han och skrattar igen.
Att fotografera nakna kändisar ser han inte som ett problem.
– Visst är det lite speciellt, men man glömmer fort bort att dom är nakna. För mig handlar det bara om att skapa intressanta bilder.
Skelleftekillen Marcus Eriksson, liggande till höger i bild, fotar friidrottsstjärnan Emma Coburn till ESPN Body Issue.
Trots att han fotograferat många stora stjärnor så brukar han inte vara nervös inför jobben.
– Jag har bara känt att jag varit riktigt nervös en gång, och det var när jag skulle fota ett tidningsomslag med bröderna Sedin. Det var första gången jag gjorde ett fotojobb och pratade svenska, och av någon anledning var jag nervös. Bilderna blev helt okej men jag tror att jag hade kunnat göra ett bättre jobb om jag inte var så darrig.
Finns det någon stjärna som du inte fotat som du gärna skulle vilja fota?
– Jepp! Lewis Hamilton, säger han utan att tveka.
Numera har han ett eget företag som sysslar med både foto och video.
– Vi är två stycken som leder företaget och tar in frilansare beroende på vad projekten behöver.
Senaste projektet han gjorde var med en fäktare i världklass som heter Miles Chambley-Watson.
– En gemensam vän introducerade oss och föreslog att jag borde göra ett projekt tillsammans med Miles eftersom att han var i Vancouver och tränade. Jag presenterade ett koncept som han gillade. Det blev en två dagars filmning med en Zorrodräkt, svärd i eld, en genomskinlig pool med mjölk, lasereffekter och en massa coola kläder.
Nu har Eriksson ett eget företag som jobbar med både bild och film. Dessutom har han återupptagit musiken.
Han lever ett liv där det blir många kast fram och tillbaka.
– Jag vet sällan vad jag gör mer än några veckor framåt, men det är ändå lite spännande att inte veta. För när som helst kan jag få ett samtal som leder till ett nästa äventyr.
Dessutom så har han slutit cirkeln då han just nu håller på med en musiksatsning.
– Under början av covid-19 när allting här stängdes ner så började jag samla på mig en hel del nya och gamla syntar, och har nu satt ihop en liten musikstudio i kontoret. Mina "trumchops" är rostiga, men jag är mer intresserad av att skriva och producera musik just nu.
Som sagt. Han har levt ett liv som innehåller så mycket mer än ett liv.
– Det känns som jag levt flera olika liv. Ibland när jag tittar tillbaka så känner jag att jag haft väldigt tur. Jag har fått vara med om mycket som inte riktigt känns verkligt. Jag brukar tänka: "Hände det verkligen eller har jag drömt det?" Men under alla de projekt som jag har varit med om har jag aldrig stannat och tänkt efter. Jag har bara gått vidare. När man tänker tillbaka så tänker man att det där var ganska läckert.
Skådespelaren Keanu Reeves är ytterligare en superstjärna som Eriksson fotograferat.
Men han vill inte gärna skylta med det han gjort. Han brukar inte heller göra intervjuer och han är väldigt sparsam med att synas i sociala medier.
– Jag gillar inte att prata om mig själv och prata om mina jobb. Det känns som jag skryter och Skelleftebon i mig vill inte att jag ska vara så stor på mig. Jag gillar egentligen inte att prata om det alls. Det räcker att jag vet. Jag har Instagram men använder det sällan. Det har mest att göra med att jag gärna vill vara lite privat.
Att han ställer upp för en intervju i Norran är därför unikt.
– Det är ju ändå tidningen i Skellefteå och jag känner mig som en Skelleftebo – det är ju därifrån jag är.
Han brukar komma hem till Skellefteå vartannat år.
– Jag var hemma för ett år sedan över jul och det var första vintern i Skellefteå på 17 år. Vi hade planer att åka hem i somras, men…. covid hände.
Så trots att han bor i Vancouver så är Skellefteå fortfarande viktigt för honom.