Ska kartlägga hur contorta sprids – oro över påverkan på ekosystemet

Nu startar ett par projekt för att studera spridningen av den nordamerikanska tallsorten.

9 oktober 2015 07:00

När den nordamerikanska tallen introducerades i svenska skogar på 1970-talet trodde man inte att den kunde föröka sig själv, utan ansåg att det krävdes värme från skogsbränder för att kottarna skulle släppa ifrån sig frön. Men det har visat sig att solvärme kan räcka.

Men varför är det viktigt att ha koll på spridningen? Eftersom contorta växer fortare än inhemsk tall krävs mer barr och det ger en mörkare skog och en tjockare matta av barr på marken. Man tror att det kan försvåra för andra växter att etablera sig där och att insekterna blir färre. Det kan i sin tur leda till påverkan på fågelfaunan i området.

– Men det finns kunskapsluckor kring miljöeffekterna på alla områden. Några av orosmolnen är att den kan påverka den biologiska mångfalden och etablera sig i miljöer där det inte finns träd sedan tidigare, exempelvis på myrar eller ovanför trädgränsen, säger Jörgen Rudolphi, forskare vid SLU i Umeå.

Ska så contorta

För att få bättre kontroll över spridningen har några forskningsprojekt dragit igång. Skogforsk samordnar ett projekt där skogsbolagen gör inventeringar i skogarna.

Jörgen Rudolphi startar inom kort ett projekt som kombinerar fältstudier kring contortaplanteringar och datoranalyser. Dessutom görs försök att så tallsorten i olika miljöer.

– Särskilt intressant blir det att studera hur spridningen ser ut kring brända hyggen och i fjällnära skog, säger han.

Bedöma risk

Fyra forskare ska arbeta i projektet under tre år och det ska resultera i spridningsmodeller för contorta, riskbedömning av hur mycket den sprider sig och vad som händer om vi inte gör något åt den.

– Dessutom ska vi göra beräkningar av vad övervakning och eventuell bekämpning kan kosta, säger Jörgen Rudolphi.

Några av orosmolnen är att den kan påverka den biologiska mångfalden.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ulrika Andersson