Anniina Saarinen genomför kartering i en flada genom att snorkla.
I två år har ett stort projekt pågått för att kartlägga de så kallade fladorna som är grunda avsnörda havsvikar längs Västerbottens och Österbotten kuster.
Det är ett EU-finansierat Interreg Botnia-Atlantica projekt som främjar samarbete mellan Finland, Sverige och Norge (se fakta).
Målet i projektet om flador är att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och till ekosystemtjänster som flador producerar. Enligt Naturvårdsverket är ekosystemtjänster ”alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.”
I det här fallet handlar det bland annat om att säkra upp fiskföryngring och mat till fladdermöss.
Tittar på rom
Under de två åren som gått har man på båda sidor om havet undersökt sammanlagt 76 flador.
De grunda avsnörda vikarna är viktiga för både abborre och gädda eftersom de måste lägga sin rom i varmt vatten.
– Vi har vadat längs stränderna och karterat rom. Rommen från abborre går bra att se i vattnet och vi får därigenom ett mått på hur mycket de leker, säger Anniina Saarinen, som ansvarar för projektet vid länsstyrelsen i Västerbotten.
Temperaturen i vattnet mäts också varannan timme.
Glupska spigg
De har även håvat in och räknat nykläckta yngel av bland annat abborre, mört, lake, sik och siklöja. Norran har tidigare berättat om en del av projektet där man undersökt vilket hot spigg utgör just mot dessa yngel.
Miljö: Spiggen ökar – äter upp gäddor
De undersöker även skogarna av undervattensväxter dit fiskarna kan söka tillflykt.
Undervattensängar
Men det är inte bara fisk man undersöker utan också deras föda och vegetationen.
– Vi har tittat på undervattensväxter. Dessa undervattensängar bidrar till att göra vattnet klart och är viktiga för vissa djurs habitat. Det är bra med täta bestånd där fiskar kan gömma sig, säger Anniina Saarinen.
Med hjälp av drönare har de kartlagt storleken på dessa ängar.
Fladorna är avsnörda grunda vikar med varmare vatten.
Fladdermössmat
De har även fångat insekter i fällor på både land och i vatten.
– Vattnet i flador är rätt stillastående och det kläcks mycket insekter. Larverna blir fiskmat men de kläckta insekterna kan även kopplas till fladdermöss.
Därför undersöks även fladdermössens vistelse vid fladorna. Hypotesen är att de spelar en viktig roll när fladdermössen söker föda.
Genom att kontrollera insektsfällorna regelbundet och sätta upp fladdermusdetektorer så kan man se om detta stämmer. Under perioder när insekterna ökar i antal borde även fladdermössen jaga flitigare vid fladorna.
Den lilla fladdermusarten trollpipistrells migrationsväg studeras.
Följer kusten
De undersöker även den lilla trollfladdermusens migration söderut varje höst.
Det har bekräftat en hypotes om att de flyger över kvarken till Sverige och vill nu ta reda på om de följer kustens flador söderut. Genom att montera radiosändare på dem och sätta ut radiomottagare hoppas man se om detta stämmer.
All data ska analyseras under 2019.
– Vi vill skapa bra underlag så att de som arbetar med havsförvaltning och planering vet var fladorna finns, hur känsliga de är och vad som skadar dem.
Muddring skadar
Dessutom hoppas de som arbetar med projektet kunna förmedla de nya kunskaperna till allmänheten för att öka förståelsen för fladornas betydelse.
För det är framför allt muddring som kan skada vikarna som riskerar att dräneras vid lågvatten då man tar bort de barriärer som håller tillbaka vattnet.
Men det finns även annan mänsklig aktivitet som påverkar djur- och växtlivet i fladorna, bland annat övergödning, bryggor och dåligt konstruerade vägtrummor som riskerar att bli vandringshinder för fisken.
– Ett mål är också att restaurera flador som blivit förstörda. Den första sker i Ratu i Robertsfors kommun.