Kollar yngel. Pär Byström forskar om fisk vid Umeå universitet. Foto: Ingrid Söderbergh.
Framför allt i södra delen av Östersjön har det lett till att abborrarna och gäddorna har minskat i antal. Spigg och de två rovfiskarna leker i samma havsvikar och deras yngel blir helt enkelt uppätna av spigg.
Värst är det i Kalmar sund, men man har sett en ökning av spigg ända upp i Bottenhavet. Däremot ser man inte motsvarande nedgång av abborre och gädda här uppe än.
Här är det framför allt lokala problem med rekrytering av yngel i vissa vikar.
– Spigg gillar vikar som är öppna mot havet och där kan det innebära att det inte blir någon föryngring av abborre och gädda. Men spigg går inte upp i bäckar som mynnar vid kusten. Där är abborre och gädda skyddade, säger Pär Byström, fiskforskare vid Umeå universitet.
Muddring kan bidra
Det som skulle kunna förvärra när det gäller möjligheten för återväxt här av abborre och gädda är om de vikar där spiggen inte går in i dag förändras.
– Muddring skulle kunna innebära problem eftersom det öppnar upp för spiggen. Så man bör tänka efter där, säger Pär Byström.
En annan känd effekt av ökningen av spigg är att bottendjur som äter alger minskar i områden med mycket spigg. Det leder i sin tur till att algerna ökar i grunda vikar.
Varför spiggen blivit fler vet forskarna inte i dag. Det finns teorier om att ett minskat torskbestånd söderöver och färre havsöringar norröver har gynnat dem.
Okända konsekvenser
En annan anledning kan vara att abborre- och gäddbestånden varit svaga ett tag och att detta gynnat spiggen.
– Det finns inga tydliga data. Men vi vet att när spiggen väl ökat kan det bli svårt för abborren och gäddan att komma tillbaka. En stor mängd spigg stör rekryteringen, säger Pär Byström.
Vilka framtida konsekvenser ökningen av spigg kan få kan Pär Byström inte svara på i dagsläget.
– Det beror på hur stora lekområden spiggen kommer in i. Vad vi ser nu är att vi möjligen har nått toppen på ökningen. Men än så länge är det spekulation. Vi vet inte var det tar vägen, säger Pär Byström.
För att få bukt med spiggökningen genomfördes under 2015 ett trålningsprojekt. Tanken var att studera om det gick att få ekonomi i kommersiellt spiggfiske. Råvaran skulle användas till fiskfoder i fiskodling.
Två fiskare trålade efter spigg utanför Sundsvall och i Kalmar sund. Men det visade sig inte vara ekonomiskt gångbart med deras fångstmetoder.
– Det var en god idé, men det skulle innebära för höga kilopriser. Spiggen tycks vara mer jämnt utspridda än täta stim. Nu ska vi igång med ett nytt projekt för att studera om vuxna abborrar växer bättre på grund av fler spigg, säger Pär Byström.
Men vi vet att när spiggen väl ökat kan det bli svårt för abborren och gäddan att komma tillbaka.
