Vid en pressträff på Trafikverkets regionkontor i Luleå presenterade Helena Eriksson, som på fredag tillträder tjänsten som direktör för Trafikverket Nord de delar som berör Norr- och Västerbotten.
– Jag är otroligt glad över att vi fått med Norrbotniabanan i planen. Det är nämligen en mycket hård konkurrens om investeringarna, säger hon.
Den cirka 14 mil långa sträckan Umeå-Skellefteå, vilken utgör en delsträcka av Norrbotniabanan som ska gå ända upp till Luleå, beräknas kosta cirka 13 miljarder kronor. Totalpriset för Norrbotniabanan kommer att landa kring 29 miljarder.
– I vår nationella plan finns 7 miljarder avsatta fram till 2029 för bygget av sträckan Umeå-Skellefteå och vi hoppas kunna sätta igång bygget under 2018. Den totala byggtiden för den aktuella sträckan är cirka tio år, säger Helena Eriksson.
De resterande sex miljarderna som behövs ska enligt Helena Eriksson kunna tas med i nästa nationella plan. Hon konstaterar att det inför varje ny plan görs en utvärdering av pågående projekt, men Trafikverket Nords direktör är inte orolig för att järnvägsbygget kommer att avbrytas om det påbörjats.
I Trafikverkets förslag till plan ingår även kraftiga anslag till upprustningen av Malmbanan och av Stambanan genom övre Norrland.
– På Stambanan handlar det bland annat om förlängning av bangårdar och byte av spårväxlar.
Ett helt nytt trafikstyrningssystem kommer också att installeras på Stambanan.
– Vi går nu från analoga till digitala lösningar. Den gamla signallösningen ska ersättas med en ny anläggning enligt den europeiska standarden ERTMS, berättar Helena Eriksson.
I den nationella planen finns även med mitträcken på flera sträckor efter E4 mellan Skellefteå och Umeå. De aktuella sträckorna är Djäkneboda-Bygdeå, Sikeå-Grimsmark och Broänge-Ljusvattnet.
– Idag är åtta mil av sträckan Umeå-Skellefteå utan mitträcken. Efter åtgärderna återstår tre mil inom Skellefteå kommun som vi inte kunde ta med i planen eftersom Norrbotniabanans sträckning in mot Skellefteå ännu inte fullt utredd, berättar Britt-Marie Majbäck, enhetschef Samhällsplanering vid Trafikverket Nord.
En särskild satsning på ett vägnät med en bärighetsklass för fordon med bruttovikt upp till 74 ton ska göras. Här handlar det bland annat om tjälsäkring så att vägarna kan användas året runt.
– Vi kommer att ha en dialog med skogsnäringen för att komma fram till vilka vägar som vi i första skedet ska upplåta för fordon på 74 ton, säger Helena Eriksson.
Av de totala satsningarna på transportsystemet i Sverige på 622,5 miljarder kronor utgör åtgärderna i Norr- och Västerbotten 7 procent.
– Det är en klar förbättring jämfört med den förra nationella planen då de två nordligaste länen fick ta del av 3 procent av pengarna, berättar Helena Eriksson, och inflikar att den totala planeringsramen för transportinfrastrukturen ökat med 100 miljarder jämfört med den förra planen.
Trafikverket Nord har även för regeringen presenterat ett förslag på åtgärder om tilldelningen av resurser skulle kunna öka med 10 procent.
– I den ingår då bland annat en ny genomfart för E4 genom Skellefteå, berättar Helena Eriksson.
Erik Bergkvist (S) regionråd vid Region Västerbotten är mycket nöjd med förslaget om Norrbotniabanan.
– Det kommer ha helt avgörande inverkan på Västerbottens och norra Sveriges tillväxt och utveckling, säger han i ett pressmeddelande.
Han betonar att utifrån det regionala perspektivet ges bättre förutsättningar för arbetspendling, studier och näringslivsutveckling.
– Nu måste vi tillsammans arbeta hårt för att finna vägar så att slutförandet av banan upp till Luleå finansieras.
Han gillar också satsningen på mitträcken mellan Umeå-Skellefteå.
– Det här är både mycket positivt och lite överraskande, säger Erik Bergkvist.
Trafikverkets förslag till nationell transportplan kommer nu att gå ut på en remissrunda. Senast den 30 november ska alla remissvar vara färdigformulerade. Politiskt beslut om transportplanen väntas tas av riksdagen i april/maj 2018.