Nej, någon kommunal avdelning handlar det inte om utan om Tieto-koncernens näst största enhet i Sverige.
– I Sverige har Tieto cirka 2 800 anställda. Det är bara kontoret i Stockholm med 1 200 anställda som är större än skelleftekontoret. Hos oss arbetar 351 personer, varav 280 är anställa av Tieto och 71 utgörs av inhyrda konsulter från andra IT-bolag, berättar Lena Staflund, enhetschef vid Tieto i Skellefteå.
Tieto har sitt huvudkontor i Espoo, Finland, och bolaget sysselsätter omkring 14 000 personer i ett 20-tal länder. Tietos omsättning är cirka 1,5 miljarder euro och aktierna är noterade på Nasdaq i Helsingfors och i Stockholm.
– I Sverige finns vi på ett 20-tal orter. I Skellefteå har vi en lång historia som sträcker sig ända tillbaka till 1960 när företaget Norrdata startades. Under ganska lång tid hette vi Kommundata och ägdes av Kommunförbundet men sedan 1993 har vi haft privata ägare i olika konstellationer, berättar Roland Granlund.
Skylten på fasaden mot E4:an har bytts ut många gånger men sedan 2008 är det Tieto och gäller. Målet för företaget är att vara det ledande mjukvaru- och tjänsteföretaget i Norden och tillväxten sker nu också utanför Norden.
– I Skellefteå arbetar vi inom flera olika områden bland annat har vi ett affärsområde som kallas "välfärd" och som främst berör kommunal verksamhet och sjukvård."Utbildning" är ett annat område där vi levererar skolsystem, säger Roland Granlund.
I Skellefteå har man sedan tiden som Kommundata byggt upp mycket kompetens om den kommunala verksamheten.
– Den finns fortfarande finns kvar i huset och utvecklas ständigt. Digitaliseringen inom skolan är ett hett område, berättar Roland.
Dessutom arbetar Tieto i Skellefteå mycket med olika typer av integrationslösningar.
– Här erbjuder Tieto en integrationsplattform som knyter samman företag och myndigheter, till exempel för energisektorn. Tieto i Skellefteå arbetar dessutom just nu som konsulter till produktutvecklare bland annat för att skapa nya produkter som kan få datacenters mer effektiva, säger Lena.
En annan fråga som Tieto i Skellefteå lägger mycket tid på är hur man ska agera när den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som i maj 2018 träder i kraft inom EU. Denna ger konsumenter rätt att få sina lagrade uppgifter borttagna från företagens dataregister. Företag som drabbas av cyberattacker eller intrång där känsliga personliga uppgifter läckt ska dessutom meddela myndigheter om det inträffade inom 72 timmar och informera eventuella drabbade kunder utan onödigt dröjsmål.
Tietos verksamhet växte med 3 procent för hela koncernen och med 10 procent i Sverige under det fjärde kvartalet 2016. Det handlar då främst om en stark utveckling inom bank- och försäkringsbranschen där ökningen var hela 30 procent. När det gäller tillväxtområdet digital kundupplevelseutveckling var tillväxten 34 procent och IT-säkerhetstjänsterna visade en tillväxt på 20 procent, medan molntjänsterna ökade med 23 procent.
Under 2016 rekryterade Tieto cirka 800 personer globalt, varav över 200 inom IT-tjänsteverksamheten Sverige.
– Vi har också behov av att rekrytera i Skellefteå men det är svårt att få tag på folk. Vi har på senare tid hittat ett flertal utvecklare i utlandet, avslutar Roland Granlund.
