I söndags blev Norrans medierörelse en del av Norr Media AB, där mediekoncernen NTM är huvudägare. Efter knappt 110 år lämnar tidningen sin solitära roll på mediemarknaden och går in i ett koncernsamarbete. Ett nödvändigt steg att ta för att säkra den långsiktiga utgivningen av Norran.
Men jag har valt att inte följa med in i den nya koncernen. Därmed avslutas också mitt uppdrag som chefredaktör och ansvarig utgivare för Norran. Rent formellt lämnar jag tidningen i mitten av januari nästa år.
När jag tänker tillbaka på dessa år är det några saker som sticker ut. Både sådant jag är stolt över, men också sådant jag med facit i hand hade velat hantera annorlunda.
Jag kom till Norran i september 2015. Och det tog inte lång tid innan en av tidningens största nyhetshändelser slog ner som en bomb på redaktionen. Polisen hade gripit en man i Boliden som misstänktes för terrorbrott.
Jag minns högtrycket på redaktionen den kvällen. Men jag minns också det pressetiska efterspel som följde när det stod klart att den gripne mannen inte alls var något terrorist.
Minst sagt en rivstart för mig och en bra lektion i vad som händer när medierna jagar i flock och återger uppgifter från varandra.
En annan sak som jag i dag ångrar är hur jag hanterade tipset om att en busschaufför skulle ha visat porrfilm för barn på en skolbuss.
Vår publicering var alltför utpekande, vilket Pressens Opinionsnämnd också slog fast och Norran fälldes för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Jag har lärt mig mycket av den publiceringen och dess efterspel.
När det gäller vårt innehåll så är jag särskilt stolt över Norrans satsning på grävande journalistik.
Men sedan finns naturligtvis också sådant jag är stolt över.
Att Norran i fjol, efter en lång period av nedåtgående upplagekurva, för första gången på över 25 år lyckades öka upplagan var ett rejält trendbrott.
När det gäller vårt innehåll så är jag särskilt stolt över Norrans satsning på grävande journalistik. Ett kvitto på att detta har varit värt det var förra årets dubbla nomineringar till det finaste journalistpriset i Sverige för grävande journalistik, Guldspaden.
Även vår satsning på Affärsliv behöver nämnas. Snacka om bra timing, med tanke på den otroliga expansion vi ser i Skellefteåområdet just nu.
Och så har vi sporten. Bevakningen av Skellefteå AIK har intensifierats och vi har direktsänt många lokala fotbollsmatcher.
Jag måste också nämna den fantastiska kontakten med läsarna. Något som om inte annat märktes när jag beslutade att insändarsidan skulle publiceras varannan, istället för varje, dag. Reaktionerna lät inte vänta på sig och snart var den dagliga insändarsidan tillbaka igen.
Jag kommer verkligen att sakna er läsare.
Utan er är den lokala tidningen ingenting.
Tack för mig!