Enligt Reuters sammanställning låg tillväxtförväntningarna på 0,3 procent jämfört med kvartalet före. Hushållens konsumtion och lagerinvesteringar bidrog mest till BNP-ökningen, enligt Statistiska centralbyrån.
- Man ska vara försiktig med att dra slutsatser för svensk ekonomi av de här BNP-siffrorna. Dels har vi fortsatt osäkert internationellt läge. Dels har vi betydande oklarheter när det gäller genomförandet av alla de strukturreformer som är nödvändiga i Europa, säger finansminister Anders Borg på en pressträff.
- Huvuduppgiften framöver förblir att tillföra energi till svensk ekonomi, med tonvikt på att säkra bättre arbetsmarknad och utbildning.
Olle Holmgren, ekonom på SEB, tycker att siffrorna gör att osäkerheten ökar inför Riksbankens penningpolitiska möte i början av juli, men inte tillräckligt mycket för att SEB:s ekonomer ska justera sin prognos om en sänkning av reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent.
Samtidigt varnar Holmgren för att dra för långtgående slutsatser på siffran.
- Den visar att Sverige håller emot bättre än övriga Europa. Men huvudbilden är ändå att vi kommer att ha en tillväxt en bit under trend i år.
BNP-tillväxten under första kvartalet var även klart starkare än Mats Dillén, chef för statliga Konjunkturinstitutet, hade väntat sig.
- Jämför man med fjärde kvartalet 2012 ökar BNP med 0,6 procent och det är ganska mycket starkare än vad som ligger i vår prognos, vi hade en ökning på 0,1 procent, säger Dillén.
Dillén konstaterar att KI:s olika barometrar har varit starka under början av året men blivit svagare sedan dess. Därför är hans spontana känsla att det kan bli ett bakslag under andra kvartalet.
- Frågan är om den här relativt starka tillväxten som SCB redovisar är uthållig, jag känner mig ganska tveksam till det. Men siffrorna var så pass höga att det är möjligt att vi får skriva upp vår prognos för BNP-tillväxten lite grann.
Han och flera andra pekar också på att lagerinvesteringarna varit starka under första kvartalet.
- Det kan betyda att man producerar men lägger dem i lager när man inte lyckas sälja. Det kan göra att BNP-siffran blir stark när man inte hinner med att anpassa produktionen efter svagare efterfrågan. Men då måste man, under de efterföljande kvartalen, ta från lagerhyllorna och behöver inte producera lika mycket. Då får man ett baklag i tillväxten, säger Dillén.
Den positiva lagereffekten beräknas till 0,7 procentenheter på årsbasis, enligt Nordeas ekonomer. "Detta borde tynga tillväxten under kommande kvartal", skriver de i en kommentar.
Nordea-ekonomerna noterar även att investeringarna faller kraftigt, ned med 7,2 procent på årsbasis - inte minst i företagssektorn. Detta tycker de visar att viktiga delar av ekonomin går dåligt just nu.
Importen har också minskat vilket tyder på svag efterfrågan i ekonomin.
- Därför är det lite svårt att förstå att man ändå kunde få en så här stark tillväxt under första kvartalet, det måste vi fundera lite på, säger Dillén.
- Det var glädjande se att se en så stark disponibel inkomstutveckling. Det återspeglar att vår arbetslinje gör precis det vi har sagt: Breda grupper av låg och normalinkomsttagare har fått mycket stora förbättringar, både för att reallöneutvecklingen är stark och för att våra inkomstskattesänkningar bidragit. Det driver rimligen på konsumtionen i Sverige, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.
Han tillägger att siffrorna naturligtvis måste analyseras.
De oväntat starka siffrorna stärkte kronan mot både euron och dollarn samtidigt som marknadsräntorna steg.
Hushållens utgifter för konsumtion steg med 1,5 procent på årsbasis och bidrog därmed med 0,7 procentenheter till den samlade tillväxten. Lika mycket bidrog lagerinvesteringarna till tillväxten, främst i industrin.
Den nya BNP-siffran placerar åter Sverige i topp bland EU-länderna. Tillväxten på 1,7 procent på årsbasis kan jämföras med EU-snittet på minus 0,7 procent. Bland de 17 euroländerna ligger snittet på minus 1,0 procent, enligt Eurostat.