Modern teknik har en förmåga att dra till sig diffusa och fluffiga samlingsnamn. Den uppkopplade tvättmaskinen hör till Internet of things (sakernas internet) och det mesta som händer på nätet i dag har sin hemvist i Molnet. Men vad är egentligen en "smart stad"? I grunden handlar det om samma sak som det smarta hemmet, fast i mycket större skala. Det är när modern teknik används för att förbättra till exempel skola, vård, transporter och miljön. Men också för att förbättra servicen på en rad andra områden för invånare, näringsliv och besökare. Vid sidan av detta kan smarta städer spara enorma summor och skapa mängder av nya jobb. Ett exempel på det sistnämna kommer från Barcelona där vice borgmästaren Antoni Vives hävdar att 47 000 nya jobb skapats under satsningen på att göra metropolen till en "smart stad".
Storstäderna tar tätenTelia har tillsammans med konsultföretaget Arthur D. Little kartlagt digitaliseringsarbetet och målsättningarna i tolv svenska städer. Inte särskilt förvånande har de tre storstäderna kommit längst med tyngdpunkten på digitala satsningar på integration, ordning och säkerhet samt trafik och logistik. Det är tre områden där storstäderna har haft störst problem på senare år. De mindre städerna har prioriterat vård och omsorg, fastigheter och energi samt offentlig planering och e-tjänster.
Magnus Leonhardt, strategi- och innovationschef för Telia Sverige, tror att de tre storstäderna kommer att sätta en svensk standard för smarta städer men också för hur kommunikationen mellan städerna kan förbättras.
- Om de små städerna inte hänger med i den digitala utvecklingen så kommer kanske avfolkningen att öka. De som bor i de städerna blir kanske inte lika digitalt integrerade som befolkningen i större städer och om man inte utbildar äldre i den nya tekniken så kanske de inte får någon relation alls till samhället, säger han till TT.
Förändrat arbetssättPå samtliga områden i undersökningen har storstäderna kommit längre än de mindre kommunerna. En förklaring som ges, förutom resursbrist, är att ansvaret i flera fall hamnat hos den lokala it-chefen. Städer som fördelat ansvaret mellan fler förvaltningar har lyckats bättre. Fler än hälften av de tillfrågade kommunerna har dock inrättat ett övergripande programkontor som ska utveckla strategier för att göra staden smartare.
Det har till exempel gjorts i Skånes storstad under namnet Digitala Malmö.
- För oss handlar den smarta staden om att skapa ett samspel mellan människan, tekniken och den fysiska platsen. Vi har väldigt många mål med Digitala Malmö och övergripande är att skapa mer ändamålsenligt och tillgänglig service och öka demokratin och innanförskapet. I stället för att varje förvaltning arbetar var för sig har vi nu en gemensam målbild, säger Ulf Linderoth, strateg och utvecklare, till TT.