”Det är fruktansvärt. Vi är helt emot förlaget", säger Skogindustriernas vd Carina Håkansson, tidigare Skellefteå.
En kommitté håller på att analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas. Det kommer att slutligt redovisas den 9 december i år. Därefter kommer förslaget att gå ut på en remissrunda.
”En katastrof”
Den 14 juni släpptes delar av förslaget. Det handlar om lastbilar med sju hjulaxlar och en vikt på över 50 ton. Där framkom att beskattningen skulle vara cirka 24 kronor per mil plus en till två kronor till i administrativ avgift för att täcka kostnader för kameraövervakning och annat.
Sedan nivån kom ut har debatten varit hårt. Carina Håkansson konstaterar att 350 artiklar skrivits i frågan under drygt tre månader.
– Det är ett enormt motstånd om man tittar på alla organisationer som är emot skatten. Att införa en skatt på avstånd i Sverige är en katastrof, säger Håkansson när Norran träffar henne på kontoret som är en del av Näringslivets hus på Östermalm.
Skogsvägar
Ett av skälen till skatten är att staten ska komma åt utländska åkare, som väljer att inte följa svenska regelverk.
– Vi gillar fri konkurrens men det är också självklart för oss att alla åkare ska följa svensk lagstiftning, men det är polisens sak att se till att lagarna följs. En vägslitageavgift löser inte de problemen.
Att annat skäl är att driva trafik från lastbil till järnväg. Det märks att frågan berör Carina Håkansson kraftigt. Hon undrar först om politikerna överhuvudtaget varit vid en avverkning och sett de platser där de finns.
Underhållsskuld
Vägar som byggs för skogsarbete ligger inte direkt granne med järnvägarna.
– Skogsnäringen är redan i dag landets största köpare av transporttjänster på lastbil och på järnväg. Och hur bra är järnvägarna? Många av de sträckor som används i norr är för dåligt underhållna. Järnvägen går inte att använda så bra som det borde gå att göra. Staten har en underhållsskuld som den i många år skjutit framför sig.
– I dag tar längre tid att transportera en pappersrulle per järnväg på tåg från Borlänge till Göteborg än det gjorde för tio år sedan
– Läggs den här skatten kommer det dessutom att döda tanken att ta fram gröna drivmedel från de restprodukter som genereras vid skogsavverkningen. Skatten är ett feltänk.
Jobb försvinner
Nu finns signaler om att regeringen håller på att backa från grundförslaget, att skatten istället kommer att halveras.
Skogsindustrierna har räknat på ursprungsförslaget. Det skulle innebära en kostnad på 2 miljarder årligen. Det motsvarar 25 000 jobb och att underlaget för investeringarna i branschen blir 20 miljarder mindre än annars.
Vid en halvering av skatten räknar skogsindustrierna med en halvering av konsekvenserna.
Automatisering
Träindustribranschen genomgår som så många andra branscher löpande kraftiga förändringar. Mer och mer automatiseras och inriktningen på produkter ändras löpande med efterfrågan.
– Utbytet av varje stock har absolut ökat. Det är jätteviktigt för lönsamheten i ett sågverk.
– I dag används dessutom mycket mer. Limträ och korslimmat gör att man kan använda fler delar av trädet och inte bara solida block. Det blir dessutom ett otroligt starkt byggmaterial.
Trä eller betong?
En evig fråga i byggsektorn är diskussionen trä eller betong.
– Trähus släpper ut ungefär hälften så mycket koldioxid som betong, konstaterar Håkansson.
Hon ser att tillverkarna t ex nästan tävlar om vem som kan bygga högsta trähuset.
– Det pågår lite av en kamp mellan Kanada och Europa om trähusbyggande. I Kanada har man i dag byggt 18-våningshus i trä. I Sverige var det faktiskt förbjudet att bygga flervåningshus i trä tills vi gick med i EU. Ursprungligen hänvisades till brandrisken. EU såg det som en konkurrenshämmande regel och den togs bort.
Mot 20 procent
Skogsindustrierna har förhoppningen att byggandet av flerbostadshus i trä ska öka markant. I dag är marknadsandelen cirka tio procent.
– Vi ser en möjlighet att nå 20 procent 2020. Det vore en enorm utveckling.
Lindbäcks Bygg i Piteå som bygger en ny fabrik i Haraholmen bidrar till ett steg i den riktningen. Företaget räknar med att öka produktionen från 800 till 2400 lägenheter per år.
Imagejobb
Trots att det är en gigantisk kärnverksamhet har basindustrin med trä-, gruv- och energisektorn det inte alltid lätt, bland annat med rekryteringen.
– Det gäller att ha en insikt att tjänstesektorn och industrin är kommunicerande kärl. Försäljningen av basindustrins produkter tillhör tjänstesektorn. Men vi vet att vi måste jobba mer med vår image: Vi är en bransch som är viktig.
– Basindustrin står för väldigt mycket av den svenska välfärden. Samtidigt talar klimat- och miljöfrågorna väldigt mycket för skogsindustrins produkter.
– Allt som går att göra av olja kan vi göra av trä.