Det finns ett brett politiskt stöd att Sverige ska vara framme vid ett 100 procent förnybart energisystem till 2040.
Men hur ska den resan ske och hur ska fördelningen i energimixen ske i det som är en titel från en Ted Gärdestad-klassiker, ”Sol, vind och vatten”.
Vattenkraft
Tidigt pekar rapporten på vattenkraften som baskraft i dag och än viktigare i framtiden genom att den kan få en utökad tyngd som energilager.
”Vattenkraften möjliggör utbyggnaden av vind och sol eftersom den kan sparas till perioder då vinden inte blåser lika mycket eller soltimmarna är färre. Den rikliga tillgången på vattenkraft i norr Sverige utgör därför ett grönt batteri, färdigt att utnyttjas i ett scenario med en fossilfri energiproduktion.”
Två vägar
I rapporten pekas på två alternativa vägar, bägge med avvecklad kärnkraft, ökad elanvändning, med mera.
1) En lösning är landbaserad vindkraft primärt i norra Sverige, solkraft och effekthöjning för den befintliga vattenkraften där inga nya älvar tas i anspråk.
2) Den andra lösningen är en produktionsmix med land- och havsbaserad vindkraft, en betydande produktion från solkraft, samt extra spetskapacitet i form av gasturbiner.
Då effekthöjningar inte sker i vattenkraft så att den kan användas för reglerkraft så krävs omfattande investeringar i andra energilager.
Många nya jobb
Den först nämnda vägen kräver mindre investeringar, men totalt sett krävs stora investeringar i bägge fallen.
Dock kan det finnas andra vinster vid sidan av klimatneutraliteten, som att all utbyggnad kommer att skapa tusentals nya jobb och dessutom öka innovationskraften landet.
Utfasning 2020
Totalt sett så innebär vilken av lösningarna som än väljs att vattenkraften får en ökad betydelse i och med att den kan hantera svängningar i övrig produktion från vind och sol.
Mycket av översynen av vattenkraften i framtiden kommer att handla om effekt och flexibilitet.
Den totala potentialen för effektutbyggnad av de tio största kraftproducerade älvarna i Sverige överstiger kapaciteten för de fyra kärnkraftsreaktorer som ska fasas ut till 2020, enligt rapporten.
1600 miljarder
Skellefteå Krafts vd Hans Kreisel säger till Norran att det viktigaste nu inte är att förorda en av de två vägarna, men väl att alla måste inse i vilken storleksordning som behoven finns och sätta igång omedelbart.
– Det är en utmaning att bygga 10 000 vindkraftverk och effekthöja 200 kraftstationer. Det kommer att ta tid att göra rätt åtgärder som att utbilda folk som ska jobba med projekten. Därför måste man börja nu.
I rapporten finns det summor som nämns på investeringsbehovet för omställningen mellan 2017 och 2050 inklusive produktion, elnät, energilager och efterfrågeflexibilitet landar på runt 1600 miljarder kronor i bägge fallen.
”Bra respons”
Nästa år är det val i Sverige och Hans Kreisel hoppas att det inte resulterar i en osäkerhet i energifrågan.
– Vi har fått bra respons från politiker för de idéer vi presenteras. Det fungerar bra nu på bägge politiska sidorna. De lyssnar på oss, säger Kreisel..
