– Det känns verkligen kul att få vara med från början med den här utbildningen, säger Leabs vd Ivan Vincent.
Svensk Gymnasielärling kommer nu att erbjudas i samarbete med Baldergymnasiets industritekniska program och möjligt att söka är det under andra sökomgången mellan 12 april och 4 maj.
I den här utbildningen får eleven får lön under hela studietiden.
– Från början handlar det om 4 000 kronor i månaden, under andra året 8 000 kronor och tredje året är lönen uppe på 10 000 kronor. Dessutom får eleverna vanligt studiebidrag, berättar Tommy Lindmark, rektor på Anderstorpsgymnasiet.
Förutom samarbetet med företagen kommer Anderstorpgymnasiet även att lägga ut en del teoridelar på T2 College som också drar igång till hösten.
Fram till slutet av oktober kommer eleverna på Svensk Gymnasielärling att ha teorilektioner på skolan för att förbereda sig inför praktiken.
– Sedan kör vi igång med halva tiden på skolan och resten ute på företaget, säger Tommy Lindmark.
Bakom det nya konceptet med Svensk Gymnasielärling står industrimannen Carl Bennet som, i samarbete med förre Volvochefen Olof Persson, arbetsmarknadens parter och Skolverket, sjösatt konceptet som har sin förebild i utbildningar vilka bland annat genomförs i Tyskland, Schweiz och Storbritannien.
– Det är mycket positivt att vi nu ligger i framkant i Sverige när det gäller den här typen av utbildning som i många andra länder i Europa visat sig vara framgångsrik, säger Ulf Marklund, rektor på Baldergymnasiet.
Brokk och Leab, som båda ingår i Lifco-koncernen där Carl Bennet är majoritetsägare, har nappat och blir nu först i landet med att ta emot lärlingar enligt Svensk Gymnasielärling. Brokk kommer att erbjuda två platser och Leab tar emot lika många.
– Sedan hoppas vi att fler företag från olika branscher också nappar på Svensk Gymnasielärling så att vi får loss ännu fler platser, berättar Tommy.
Genom det här upplägget får eleven både en yrkesexamen och mycket praktisk erfarenhet, vilket gör det både lättare och snabbare att hävda sig på arbetsmarknaden.
När lärlingen är på arbetsplatsen har arbetsgivaren ansvar för arbetsmiljön och försäkringar.
– Däremot undantas lärlingarna från turordningsreglerna, säger Staffan Larsson, platschef hos Brokk.
Han konstaterar att företagen även kommer att vara engagerade vid valet av elever.
– Här är det inte bara betyg som gäller utan det finns också andra typer av kompetenser som är viktiga, betonar Staffan.
– Det är bra att elever kommer till oss och kan ge nya perspektiv på vår verksamhet, fortsätter han.
Systemet med lön till lärlingarna har i de länder där den här typen av utbildning använts både visat sig öka lärlingens motivation och arbetsgivarens engagemang. Tanken är att eleven under tredje året klarar tempot i verkligheten och direkt kan gå in i produktionen med den senaste tekniken vid en eventuell anställning.
– De som går den här utbildningen kan nog räkna med att få jobb hos oss efter avslutad utbildning, säger Ivan Vincent och Staffan Larsson håller med.
Staffan konstaterar att genom att utbilda och handleda elever utvecklas också organisationen till att bli en lärande organisation.
– Vi kommer att ha 3-4 utbildade handledare som kan stötta eleverna, berättar han.
I en undersökning i Storbritannien bland företag som tar emot lärlingar svarade 77 procent av arbetsgivarna att de trodde att lärlingsutbildningen kunde göra dem mer konkurrenskraftiga och 92 procent menade att lärlingsutbildningen leder till en mer motiverad och nöjd arbetsstyrka. Vidare förlitade sig 83 procent på att lärlingsutbildningen ska ge den kvalificerade arbetskraft som de behöver i framtiden.
