Unik svets. Träsvetsen som Birger Marklund och Dick Sandberg (t h) visar är den första i sitt slag i Sverige. Foto: Lars Andersson.
LTU Trä i Skellefteå har sedan några månader en vibrationssvets anpassad för trä, den första i sitt slag i Sverige.
Fogas samman
Mojgan Vaziri, universitetslektor i Träteknik vid LTU, och som 2011 disputerade på vibrationssvetsning av trä, är bortrest då Norran Affärsliv gör sitt besök. Hon är Sveriges främsta expert på ämnet.
Dick Sandberg, professor i träteknik vid LTU, och Birger Marklund, forskningsingenjör, provkör svetsen.
Genom den friktionsvärme som uppstår mellan två träbitar då de vibreras mot varandra så fogas träbitarna samman.
Miljövänligt
Duon visar att det går att foga samman trä utan lim, vilket i en industriell värld kan innebära både en kostnadsminskning och en mer miljövänlig process.
Dick Sandberg använder gärna ett dansbegrepp, gnussa, då ha beskriver friktionen mellan träytorna i svetsen. Exakt hur saker och ting sker vid svetsningen vet forskarna ännu inte.
– Man förstår inte alltid processerna, men det är lite som då man kör fast en bräda i en hyvel. Det blir varmt och ytan blir hård, säger Sandberg.
”Rätt i tiden”
Just det att ytan blir hård är en viktigt sak i det fortsatta arbetet. Vibrationssvetsen gör att mjukt trä får en betydligt hårdare yta, vilket kan förbättras slitstyrkan hos mjuka trägolv.
– Furugolv fungerar bara i Sverige, Norge och Finland där vi tar av oss skorna då vi är hemma, säger Sandberg.
De golven är för mjuka för att tåla dagligt slitage från skor och blir då snabbt fult.
– Men det händer saker i träet då vi tillför fukt och friktionsvärme. Det är miljövänligt, är en snabb process och innehåller inte några tillsatser. Det ligger helt rätt i tiden och det är självklart att vi inte kan släppa taget om något sådant, säger Sandberg.
Till industrin
Han visar en bild hur mycket hårdare de typiskt norrländska träslagen furu och gran blir vid gnussning av ytan. De är också betydligt billigare material än ek.
– Vi vill veta vad som händer vid svetsningen. Ska trycket vara lågt eller högt? Ska vi lägga till trämjöl eller annat? säger Sandberg.
Det som är klart är att processen sker vid temperaturer på mellan 200 och 300 grader. Den svetsade yta som då bildas är mellan en och två millimeter tjock, vilket räcker.
– Vid en kontinuerlig process blir det här betydligt lättare att lägga än folie.
I slutändan är frågan om hur en industriell användning kan se ut. Flera av branschens stora bolag är intresserade av det som i dag sker i Skellefteå.
– Men det är ofta så att någon vill att någon annan ska vara först att prova.
Ihopsvetsade. Professor Dick Sandberg visar två träbitar som svetsat ihop. I gränsytorna uppstår en ”träull” som är lätt att ta bort. Foto: Lars Andersson.