Riksbankstopp vill se ny politik

Avgående vice riksbankschefen Barbro Wickman-Parak vill se en ny politik för inflationsmålet. Samtidigt delar hon inte oron för den starka kronan.

Ekonomi, näringsliv & finans2013-05-14 13:47

Det kan finnas skäl att modifiera inflationsmålspolitiken, även om den inte behöver ersättas med något helt nytt, säger vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak i sitt sista tal som ledamot i Riksbankens direktion.

Inflationsmålspolitiken har lyckats väl med sin huvuduppgift, anser hon. Kritiken om att den inte lyckats förhindra den ekonomiska krisen ser hon som orättvis.

- En slutsats som flera dragit är att centralbankerna på ett mer tydligt sätt bör få i uppdrag att försöka förhindra finansiella obalanser som kan resultera i en utveckling som den de senaste åren, sade Wickman-Parak i sitt tal.

Barbro Wickman-Parak avfärdar i samband med sitt sista publika tal som direktionsledamot i Riksbanken finansminister Anders Borgs omstridda varning i förra veckan för negativa effekter av en för stark krona.

- Han hade en synpunkt på växelkursen. Det är inte så konstigt. Sedan vet både Borg och vi (Riksbanken) att det är vi som bedriver penningpolitiken, säger hon.

TT: Det upplevdes inte som en påtryckning?

- Jag tror inte det var en påtryckning. Skulle det vara ett försök till påtryckning, så har det inte lyckats.

Hon förklarar samtidigt att den nivå kronan har uppnått inte är alarmerande och att det finns goda skäl till utvecklingen.

- Tar vi in de faktorer som är rimliga att ta in, nämligen att vi har en relativt starkare tillväxt, vi har bra statsfinanser och vi har ett stort bytesbalansöverskott, så är det ganska förståeligt att kronan når de här nivåerna, säger hon.

En för svag krona på sikt kan skapa värre problem än de kortsiktigt negativa effekter på exporten som en stark krona innebär, enligt Barbro Wickman-Parak.

- En undervärderad valuta ger kortsiktiga exportvinster. Men på lång sikt är det inte bra. Det stoppar upp hela omvandlingstrycket i ekonomin, säger hon.

Resultatet blir enligt Wickman-Parak sämre produktivitet, sämre konkurrenskraft och i slutändan lägre svensk export.

- Sedan innebär en undervärderad krona att nationalhushållet blir fattigare. Köpkraften blir lägre, tillägger hon.

På frågan om Sverige på 10 till 20 års sikt har övergett kronan och i stället infört euron svarar 66-åringen Wickman-Parak undvikande.

- Vad tror du själv? I min ålder är 20-årsperspektivet synnerligen ointressant.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!