Intervjustudier som gjorts visar att de renskötande samerna menar att bristen på kunskap påverkar samernas hälsa negativt samt skadar deras förtroende för hälso- och sjukvården.
Laila Daerga, doktorand vid Umeå universitet, konstaterar att det i intervjustudierna framkom hur renskötare önskar att hälso- och sjukvården var organiserad mer som en skoterverkstad, med flexibla öppettider och där deras vårdbehov kan tillgodoses med hänsyn till renskötselarbetet.
– Rent konkret skulle det innebära att hälso- och sjukvården, och speciellt primärvården i glesbygd, införde flexiblare öppettider, säger Laila Daerga, i ett pressmeddelande.
I jämförelse med andra yrkeskategorier av fysiskt arbete har renskötande samer en högre förekomst av muskuloskeletala besvär med armbågar, händer, handleder och rygg.
Laila Daerga betonar att det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att förstå vad det innebär att renen är i centrum. Renen är ett levebröd samtidigt som renskötseln är en livsstil.
– Renskötare är en grupp som löper hög risk för olyckor och skador men är samtidigt verksamma på platser långt från hälso- och sjukvårdsinrättningar, berättar Laila Daerga.
Arbetsorganisationen inom samebyn och arbetsbelastningen på renskötarna är exempel på psykosociala riskfaktorer som påverkar den enskilde individen.
– Inom renskötseln är man egenföretagare men även kollektivt sammansluten i samebyn, förklarar Laila Daerga.
