Foto: Scanpix
- Ja, det har utvecklats i den riktningen och det har ju snarare förstärkts och det är ännu en spegling av att svensk ekonomi och svensk valuta är stark och ses som välskött.
- Eurozonen i sig och många av de länder som har euron är tungt problemtyngda och det är klart att detta tar människor in. Även om det inte beror på just euron som valuta men det förknippas med euron och då blir man ju mer nöjd med hur förhållandena är i Sverige än i de länder som har det väsentligt svårare.
TT: Bekymrar det dig att motståndet har ökat?
- Jag tycker det är viktigt att EU tar till sig och använder de instrument och överenskommelser som Sverige medverkat till och ser till att få dem på plats. Det skulle öka konkurrenskraften och få Europa att fungera bättre snarare än att springa iväg med förslag som mer verkar vara utformade från idén att förflytta makt och beslut från medlemsländer mot centrum och Bryssel.
Det är bland annat de här frågorna Reinfeldt kommer att dryfta med EU:s ordförande Herman Van Rompuy när han besöker Stockholm i morgon.
Förtroendet för både EU och euron sjunker enligt en rapport från SOM-institutet. Endast 42 procent är för det svenska medlemskapet, visar SOM-institutets nya rapport. 2010 var siffran 53 procent.
Sören Holmberg, professor i statskunskap, ser den ekonomiska krisen i EU som orsak till det fallande stödet.
- Svenska folket är lätt opportunistiskt, som många andra folk är. Just nu får EU en stor del av skulden för den nuvarande ekonomiska krisen och då drabbas opinionsstödet i Sverige, säger Holmberg till Ekot.
Svenskarna har hela tiden varit kritiska när det gäller mer överstatlighet, alltså att EU ska utvecklas mot ett slags Europas förenta stater. Nu är det bara 11 procent som tycker att det är en bra idé, visar rapporten.
EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) tar resultatet på största allvar, men säger samtidigt att man ska komma ihåg att Europa har haft sin tuffaste ekonomiska kris sedan 1930-talet.
- Innan medlemskapet var det dyrare att plugga utomlands, svårare att resa till andra länder och tuffare för svenska företag. Vi måste vara bättre på att visa vad som faktiskt kommit med ett svenskt medlemskap. Det är lätt att man är hemmablind och glömmer alla de framgångar som finns.
Folkpartiets ekonomisk-politiske talesman Carl B Hamilton ser även han att det är den ekonomiska krisen i EU som ligger bakom de minskade förtroendet. Men han tror inte att det är något bestående.
- Sympatierna för medlemskapet har minskat eftersom man tycker att det är så stökigt och oklart i flera länder. Men när situationen har stabiliserat sig kommer man tillbaka till de gamla siffrorna.
EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S), själv känd eurokritiker, tror att eurokrisen fått människor att se EU som odemokratiskt, icke fungerande och rätt obegripligt.
Det som oroar henne är att människors misstro och ointresse för EU ska göra att de avstår från att rösta i EU-valet nästa år.
- Tyvärr är det ett lågt valdeltagande i Europaparlamentsvalet. De som brukar ha framgång är de som är de absolut hårdaste kritikerna, säger hon.
Birgitta Ohlsson siktar på att öka valdeltagandet i valet till EU-parlamentet, som hålls mot slutet av maj nästa år. I ett brev till riksdagspartierna och partierna med plats i EU-parlamentet nu, skriver hennes statssekreterare Oscar Wåglund Söderström, att det borde gå.
"Med gemensamma ansträngningar bör vi kunna uppnå ett högre valdeltagande än i förra valet (45,5 procent)", skriver han.
Det minskade stödet följer en trend som kan ses i hela EU.
- Till följd av krisen har förtroendet för både nationella regeringar och institutioner gått ned, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP).
- Det positiva med detta är ändå att Europa diskuteras hela tiden.
Nu krävs ledarskap på allra högsta politiska nivå, anser hon. Tiden fram till valet måste utnyttjas av partierna för att diskutera vad man vill göra för att komma ur krisen och vilket vägval de vill att Europa ska göra.
- Det finns en stor risk att olika partier och nya grupperingar försöker exploatera misstroendet, säger Malmström.
Fakta: Mer ur rapporten Som-institutet mäter ett tiotal olika aspekter av stödet för EU och på samtliga har stödet försvagats sedan Greklandskrisen började 2010. Men det är stödet för euron som minskat tydligast. 2010 ville 28 procent av svenskarna införa euron, hösten 2012 var det bara nio procent.
Precis som i folkomröstningen 1994 är stödet för unionen störst bland män, högutbildade, högre tjänstemän och storstadsbor. På en punkt har det dock skett en förskjutning. Till skillnad mot då är det nu de unga som är mest för EU. Det starkaste stödet finns i åldersgruppen 18-29 år, enligt Som-institutet.
Bland partierna är det Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas sympatisörer som är mest negativa till EU. Störst stöd finns bland Folkpartiets och Moderaternas anhängare.